Bon Mot april 2024

Varje månad publicerar vi satirisk, livgivande eller på annat sätt reflekterande illustration och text

Belägringen av Stettin 1659

1600-talets europeiska ”krigsteater” *

1600-talet var en mycket orolig tid för i stort sett hela Europas befolkning. Det dominerande 30-åriga kriget, som tyvärr inte var en enstaka händelse, ställde till mycken olycka för människorna i alla samhällsskikt. Politiska allianser och ambitioner skiftade och nya konfliktytor uppstod ständigt.

Rena fältslag mellan armétrupper var tämligen ovanliga. Däremot härjades civilsamhället hårt när dessa hopar av militära trupper drog fram plundrande i de matproducerande landskapen (läs böndernas!) och likt Egyptens gräshoppor förtärde allt i sin väg.

För de befästa städernas del belägrades dessa, i stillastående utnötningsmanövrar och bombardemang, för att till sist åstadkomma en kapitulation som oftast resulterade i plundringar av värdesaker och eventuellt återstående matförråd. Kyrkornas klockor togs som rov för att smältas om till kanoner och orglarnas metallpipor plundrades för att stöpas om till muskötkulor – kulturen och musikutövningen föröddes på detta effektiva sätt!

I dåtida Syd-Sverige, dvs de svenska besittningarna längs Östersjöns sydkust, var de viktigaste handels- och administrationsstäderna de mest utsatta. I Svenska Pommern belägrades Stralsund, Wismar, Greifswald, Wolgast och Stettin med jämna mellanrum under århundradet. Belägringar var ofta framgångsrika för angriparna och var samtidigt upphov till ett oerhört materiellt och mänskligt lidande för de inom stadsmurarna belägrade som svältande överöstes med ständig beskjutning.

Stettins belägring av de kejserliga styrkorna i sju veckors tid under hösten 1659

Denna belägring, som avblåstes den 6 november 1659 med ett tillbakadragande av de kejserliga styrkorna, var ett av de tillfällen som slutade lyckligt för de belägrade. Stettins läge vid Oders mynning var av strategisk betydelse för handel och sjöfart och därmed viktig att ha kontroll över.

Det finns en diktad skildring på vers satt i musik av denna belägring författad och komponerad av Wendelin Schildknecht (”bestalter Inginieur und Zeugmeister” i Stettin). Det rör sig om en tacksägelsedikt riktad till gud (GOTT) av den lyckosamma upplösningen. Den uppfördes i samband med en tacksägelseceremoni i Stettin den 6 november, årsdagen 1660.

Det var en styrka ur Carl Gustav Wrangels trupp som via öarna Usedom och Wollin kom Stettin till undsättning, samtidigt som man inifrån Stettin gjorde ett utfall som resulterade i att de kejserliga drog sig tillbaks och avtågade med oförrättat värv. Om man får tro Schildknechts dikt så åstadkom beskjutningen med brandkartescher mest materiella skador i staden, hus som ”sprängdes”. Annars är hela den 18-strofiga texten en lovprisning av gud som får största äran av Stettins räddning!

I första strofen av dikten (1) gör Schildknecht den sedvanligt inledande ursäkten ”att han som obetydlig elender Knecht” dristats att framföra och låtit trycka dessa rader till guds ära.

I tredje strofen uppmanar Schildknecht folket att lovprisa räddningen som var guds verk med ”jubel och musik”! – ty fienden var tvungen att avtåga med skam och vanära. Detta trots att han (fienden) hade försökt att dränka oss i eld och att spränga hus.

I tolfte beskrivs hur regnet med brandkartescher var fruktansvärdare än fruktansvärt – men gud hade mildrat dessa plågsamma skott och släckt elden.

I trettonde strofen framställs att ingen människa kan begripa det under som skedde – och att det var guds finger som hade ingripit. Gud hade undsatt alla bönder och borgare som försvarade staden på det vidunderligaste sätt!

I femtonde strofen tackas den barmhärtige Guden för att vi nu blivit frälsta ur belägringens trångmål av jämmer och nöd. Avstå från synd och vänd er till Gud på det att inte straffet blir än större för oss.

I sextonde strofen sägs att bekymmer och bedrövelse inte ska förskräcka oss när Gud tuktar som en fader. Tålamod ska väcka våra hjärtan – han ska behandla oss som barn och lindra straffet och se till att förminska olyckan och lära oss att kämpa som kristna.

I artonde och sista strofen talar han om hur man genom att broderligt hålla samman sålunda hålla kärlekens hopp varmt och levande – och gud ska välsigna oss med seger och bevara oss, såsom vi bett om!

Att som Schildknecht vända sig till gud med att tolka dennes välvilja eller ovilja för livets skeende är ett genomgående drag i tidens religiösa trosuppfattning. - Människans öde är helt och hållet lagt i guds händer och beroende av hur gud bedömer hennes tro och tillit.   

*) När man under 1600-talet tryckte redogörelser för samtida historiska skeenden där flera personer var inblandade, så rubriksattes dessa ofta som ”teater”.

Ljudspåret är från en begränsad bok- och CD-utgåva - “Am Hofe und in der Provinz des schwedischen Generalgouverneurs Carl Gustav Wrangel” – ”Barockmusik im Pommern des 17. Jahrhunderts”, Greifswald 2000. Inspelad i Adelsö kyrka den 21 november 1999.

Äldre Bon Mots