Stockholms musikliv under 1600-, 1700- & 1800-talen
Bon Mot november 2023
Varje månad publicerar vi satirisk, livgivande eller på annat sätt reflekterande illustration och text
O! till vad nejder av fasa jag riktar
Häpnande blickar på avstånd ifrån.
Härjning och natt över stoftverldens Son!
Ser jag ej berget som rämnande sviktar?
Hör jag ej störtningens rysliga dån?
Svitzerlands Odlare! Tänkte du hinna
Mognadens dar där i skuggan du satt?
Tänkte du vinna för mödan en skatt?
Nej, dina skördar - du själv skall försvinna
Djupt i förstörelsens eviga natt!
Fåfängt, bedragne! Du skall icke skörda.
Innan den gryende morgonens ljus,
Gården du hägnat, ditt timrade hus,
Fältet som prunkar med sviktande börda,
Allt skall förvandlas i töcken och grus.
Menskjan vars snille fullkomnar naturen,
Hon som bar ensam förtrollningens stav,
Allt vad som andas i skogar och hav,
Masken i stoftet, de vingade djuren,
Omsvepas alla i störtningens grav!
Sväven, i hemska och töckniga Skyar!
Över den trakt det i välmågans dar
Odlarn de bördiga skördarna skar.
Fästen och Gårdar och Tempel och Byar,
Allt är försvunnet – blott fasan är kvar.
Bergstörtningen i Schwytz 1806
Den 2 september 1806 skedde ett bergs-(jord)skred i den Schweiziska Cantonen Schwytz vars nyhet spreds och skakade omvärlden. Till Sverige måste den förfärliga nyheten om skredet kommit fram med postgången ganska omgående.
Det resulterade i en dikt som tonsattes av Olof Åhlström och som publicerades som nummer 15 i Skaldestycken satte i Musik No XV av år 1807. Volymen Sk innehöll totalt 16 sånger (vilket var det brukliga antalet). Diktaren var som vanligt anonym, men skulle troligen kunnat ha varit Lorens Sjöberg (1754-1822) som säkert kan knytas till en skildring av en tidigare förfärlig katastrof, ”Eldsvådan i Köpenhamn år 1795” (Sk XIII:13 av år 1805), som skildrades på ett liknande dramatiskt och allvarligt passionerat sätt.
Till skillnad från skredet i Stenungssund i september 2023 som var ett lerskred, var skredet i Schwytz i huvudsak ett bergsskred. Men den gemensamma nämnaren stavas sedimentering. I Alplanden skedde en sedimentering av märgelskikt sedan 25 millioner år tillbaka i tiden. Dessa skikt genomkorsades av vatten från issmältning och regn och bäddade en rutschbana för högre liggande tyngre stenskikt. På grund av kraftiga skyfall åren 1799, 1804, 1805 och en extra fuktig vår och augusti månad 1806 utlöstes till slut ”Bergstörtningen” av den 2 september, den största naturkatastrofen i Schweiz sedan jordbävningen i Basel år 1356.
På sydflanken av Rossberg ovanför byarna i dalen satte sig, omkring kl 5 på eftermiddagen 40 millioner kubikmeter stenmassor i snabb rutschbana nerför den 20 - gradiga bergslutningen och störtade på ca tre minuters tid, ungefär 1000 meter ner och betäckte ung 6,5 kvadratkilometer i dalens botten. Byarna Goldau och Röthen förstördes totalt och ytterligare byar, Buosingen och Lauerz blev delvis drabbade. Skredet fick en 20 meter hög flodvåg att bildas när detta. delvis landade i sjön Lauersee. Den bildade flodvågen svepte med sig hus och gårdar vid dess strand. 457 människor och 323 boskap omkom. 111 hus, 220 ytterligare smärre byggnader, två kyrkor och tvåkapell förstördes. 206 människor lyckades fly eller var på ej närvarande på platsen.
Denna katastrof utlöste en stor humanitär insamlingsinsats i Schweiz.
Katastrofen kunde av geologer denna gång förklaras på vetenskaplig grund. Det lär vara första gången i historien som en sådan förklaring gjordes och kunde allmänt accepteras. Tidigare hade liknande händelser setts som ett ”Guds straff”!
Skivan NU finns i ett paketerbjudande tillsammans med Mathilda Orozco
bland Musik Tre Seklers skivor
