Bon Mot december -21

Varje månad publicerar vi en satirisk eller på annat sätt livgivande illustration eller citat.

Pastoral - Siciliano

”Herdarnas tillbedjan”, altartavla i Maria Magdalena kyrka på Södermalm, Stockholm målad av Louis Masreliez (1747-1810) år 1790. Det året var Olof Åhlström fortfarande, sedan 1777, kyrkans organist vid den pampiga Schwanorgeln och kunde från sin orgelpall på den motsatta orgelläktaren beskåda denna bibliska scen i sin fulla nymålade kolorit.

Denna pastorala bibliska scen som Masreliez, som så många andra målare, har skildrat är grunden till att man under 1600- & 1700-talen kopplade ihop de italienska (speciellt de sicilianska) herdarnas samtida musik med tilldragelsen i Betlehem ett och ett halvt årtusende tidigare.

Pastoralen är det instrumentala musikstycke som tar rytm och karaktär från just, den folkliga herdemusiken. När man vid tiden ville skänka lantliga associationer i musik valde en kompositör ofta att härma denna musik som ofta spelades på säckpipor och flöjter. Det var naturligt nog i Italien som sicilianon gjordes sin entré i den komponerade instrumentala musiken.

I Torellis, Corellis, Manfredinis och Tartinis stilbildande ”Concerti Grossi” för stråkorkester, komponerade runt sekelskiftet 1700, ingick minst en pastoral ”Siciliano” och konsertstyckena förlänades då titlarna ”La Notte Natale” alternativt ”Per il Santissimo Natale” eller ”Fatto per la notte di natale”. Dessa stilgrepp slog snabbt rot och spreds till andra nationers kompositörer som Pez och Bach i Tyskland, Händel och Hellendaal i England och många, många fler.

Abbé Vogler spelade vid sina (till slut mer än 100 orgelkonserter i Stockholm, 1786 - 1799) ett flertal gånger Pastoraler. Han gjorde även Corellis Concerto Grosso op. 6 no VIII, på svenska ”Julkonsert”, i orgelsolotappning vid fler tillfällen och på detta vis kom många stockholmare redan på 1790-talet att få chansen att lära känna dessa, idag så välkända tongångar.

Äldre Bon Mots

"Pastoral" ur Ouvertyren till Gustaf Adolph och Ebba Brahe" av Abbé Vogler. Finns som spår #4 på skivan Gustaviansk Juletid.

Den karaktäristiska gungande 6/8-takten i pastoralen förknippades med vaggandet av ett spädbarn och tankarna gick spontant till Jesusbarnet i krubban, alltsammans flyttat till den italienska eller svensk landsbygden.

Denna "Pastoral" är hämtad ur Abbé Georg Joseph Voglers opera "Gustaf Adolph och Ebba Brahe", byggd på en pjäs av Gustaf III som han författat över kärlekshistorien mellan G. A. och E. B. Denna versifierades till opera 1786 av Johan Henrik Kellgren.

Handlingen utspelar sig i akt 1 på slottet i Kalmar, den andra akten vid Färjeläget på Öland: en helt folklig akt, befolkad av fiskare och bondfolk - unik i svensk operalitteratur. I akt 3 är vi åter i Kalmar. Ouvertyrens andra sats, ”Pastoralen”, syftar på och vill förbereda oss på andra aktens folklivscen.

"Pastorale" av Abbé Vogler. Finns som spår #9 på skivan Gustaviansk Juletid.

En av Abbé Voglers programmatiska kompositioner som ingick i hans "Pieces de Clavecin" (1798). Denna Pastoral lär Vogler ha spelat vid ett flertal tillfällen vid sina solokonserter.

Vogler var i Sverige programmusikens mästare. Han drog sig inte för att utnyttja orgelverken till dess bristningsgränser när han framställde dramatiska scener som t.ex. Jerusalem tempels förstörelse, sjöslag eller oväder. Men inte heller undvek han att närma sig det minimalistiska, det allra minsta och svagaste.

På den rekonstruerade Schwanorgeln (ursprung 1786) i Mariefreds kyrka, försöker jag locka fram herdar på avstånd ”in lontano”, där man, med spetsade öron, kan skönja deras glada spel på flöjter och säckpipor och lätta dans på andra sidan av en kulle i ett arkadiskt landskap.

Stockholms musikliv under 1600-, 1700- & 1800-talen