Bon Mot juli 2023

Varje månad publicerar vi en satirisk eller på annat sätt livgivande illustration eller text.

Nära (A. F. Lindblad)

 


Fågeln på grenen Sjunger lika gällt.

Blomman på renen Blickar lika snällt.

Men alltsedan dig jag såg,

Har förändrats all min håg.

Hela dagen Jag betagen Ser och hör blott dig!

 

Så har försvunnit Ren min barndomstid.

Hvad jag har vunnit, Ack ej var det frid.

Suckar från mitt hjärta gå,

Blott med oro kan det slå.

Kärlekslåga, Ljuva plåga, Lemna mig i ro!

 

En sång i den trängtande kärlekens genre med text och musik av Adolf Fredrik Lindblad. 77 av de totalt 215 sånger som Lindblad komponerade, hade också text av honom.

 

Nära för Mässingssextett

 

Detta arrangemang för mässingssextett är hämtat från Norsborgs mässingsextetts repertoar och är använt vid sekelskiftet 1900 till ca 1930. Det var arbetare, som i detta fall vid Norsborgs Vattenverk, som själva organiserade mässingsmusiken vid sina arbetsplatser – varje bruk eller fabrik med självaktning hade sådana blåsarensembler som skulle förgylla tillvaron på orten med dans- och underhållningsmusik som kunde framföras i det fria. De flesta av utövarna av blåsinstrument hade fått sin rejäla utbildning på instrumenten genom det militära.


Min (Bernt Malmros) morfar Knut Eriksson, född 1891 i Vällinge intill Stockholms vattentäkt Bornsjön, där hans far arbetade som inspektör, spelade ventilbasun i ”Norsborgs Mässingssextett”. I hans efterlämnade notväska fanns bland annat Lindbladsången ”Nära” i komplett stämuppsättning. Målarmästare vid vattenverket, morfar Knut måste ha varit sextettens notbibliotekarie, ty repertoarförteckningarna och det mesta av det handskrivna notmaterialet låg samlat i denna mapp. I en separat bunt låg framför allt ofullständiga stämuppsättningar. (var och en hade ju annars sina avskrivna stämmor på hårdkartong i ett mindre format som kunde fästas med en speciell notklämma på instrumenten framför klockstyckena).

 

Näramelodins sångbarhet passar utmärkt till sextettsättningen. Detta, vid sekelskiftet 1900, 70-åriga örhänge måste ha utgjort ett bra tillskott till ensemblens lyriska underhållningsrepertoar. Inspelningen av Nära är gjord på blåsinstrument, främst tillverkade i den legendariska instrumentmakaren Ahlberg & Ohlssons verkstad runt sekelskiftet 1900. Detta ger hela ensemblen en behagligt mjuk och romantisk klang (som inte kan fås med instrumentens moderna motsvarigheter).


 

Äldre Bon Mots


Gustavsbergs blåsorkester

 

I avsaknad av ett foto på Norsborgs Mässingssextett visar vi här en bild av Gustavsbergs dito som på så vis får stå som representant för hela blåsmusikrörelsen vid bruk och fabriker i Sverige.

 

Den 6 november 1865 bildades skarpskyttarnas mässingssextett i Gustavsberg. Musikdirektör Aron Eriksson vid Kungliga Livgardet till häst blev dess förste ledare. Orkestern understöddes av fabrikens dåvarande ägare Samuel Godenius och hans måg Wilhelm Odelberg.

 

Näste ledare var Bernhard Ekberg. Förutom att han skolats på Musikaliska akademien var han också fabrikens skickligaste porslinsmålare. Hans två söner Arvid och Josef tog därefter vid. Arvid tog hand om musikkåren och Josef teaterverksamheten.

 

Läs mer om Gustavsbergs blåsorkester på www.gustavsbergsblasorkester.se



Adolf Fredrik Lindblads "Nära" i två versioner.

 

Ovan med Bernt Malmros, taffel och Johan Christensson, tenor. Taffelinstrumentet som används är tillverkat av A Söderberg, Stockholm, ca 1830.

 

Nedan i arrangemang för mässingssextett. Här framfört på "lurar" från 1800-talets slut av Anita Andersson, Mattias Arveheim, Mats Ericson, Åke Lännerholm, Björn Nyman och Henrik Wallin. Båda finns, som spår #7 och #29, på skivan "Stockholmskt 1800-tal"

Ljudspår 1 & 2

 

Arrangemanget för mässingssextett av sången ”Nära” är skrivet i Ass (Ab) - dur, som var en naturlig anpassning till mässingsinstrumenten som stämmer i Bb-tonarter och därför helst spelar i dessa.

 

Originalsången står i G-dur, en halv ton lägre vilket genom ackompanjemanget på inspelningens Söderbergtaffelklaver från 1830-talet som är stämt i a= 413 (= ungefärlig gammal stockholmsstämning), dvs en halv ton under det a=435 som fortfarande var brukligt vid sekelskiftet 1900 (enligt min morfars stämgafflar).

 

Slutresultatet av denna transponering blir ett heltonslyft jämfört med sången med klaver (i första ljudspåret) och blåsararrangemanget (i andra ljudspåret) i dessa två inspelningar från skivan ”Stockholmskt 1800-tal”.   

 

Den efterlämnade notväskan tillhörande Bernt Malmros morfar Knut Eriksson. Knut var verksam vid Norsborgs vattenverk och aktiv i verkets mässingssextett