Musiken i skolan på 1800-talet

Del 3 av 3
Sång i skola och hem från 1880-talet
- in i "Barnets århundrade"

 

Av Bernt Malmros

 

Drygt 40 år av svensk Folkskola har gått och det är knappt 40 år sedan föregående sångsamling Lätta Sånger kom i tryck. Dessemellan kom det ut ett 50-tal Sångböcker avsedda för skolan av skiftande kvalité och ambitionsnivå. Nu ska vi ta oss an en av de mer genomarbetade:


1887NORMAL-SÅNGBOK FÖR SVENSKA SKOLOR / UTGIVEN AF MUSIKLÄRARNE VID STOCKHOLMS ALLMÄNNA LÄROVERK

Stockholm Elkan & Schildknecht

 

Innehåll:

Elementarlära i Musik: Innehåller 20 paragrafer på 15 med romerska siffror paginerade sidor. 1. Musikens tydning. § 2. Ton- och notsystem. § 3. Oktavindelning. § 4. Klaverna. § 5. Noternas namn. § 6. Noters och pausers tidsvärde. § 7 Takt. § 8 Repris. § 8 Taktarter. § 10. Accent (tonvikt) § 11. Kromatiska tecken. § 12. Skalan. § 13. Tonsläge. Tonart. § 14. Tonarternas företeckning. § 15. Kyrkotonarterna. § 16. Intervaller. § 17. Tempo (tidmått). § 18. Nyansering (tonskiftning). § 19. Röstregister. § 20. Musikaliska konstord. Register. (dvs musikaliska termer).

  

Det första kapitlet "Elementarlära i Musik" bygger vidare på den ambitiösa tradition som Stieler hade skapat med sin bok från 1820. Den språkliga tonen i Normal-Sångboken är betydligt torrare, torftigare och mer korthuggen än Stielers mer blommande och inspirerande framställning. Detta pedagogiska språkbruk, författade mer av skolfuxar än av musiker, kommer att leva vidare i sångböcker ända fram till 1950-talet.  

 

Lätta sångöfningar med text (af Nordblom, Josephson m. fl.) pag. XVII–XXVIII:

 

De trettio Sångöfningarnas ämnen i fem kategorier:

 

Fosterländska, Rojalistiska och Militaristiska: 20 30 29 / = 3

Allmänt filosofiska: 1 17 22 23 / = 4

Folkvisor: - / = 0

Natur: 4 5 6 7 8 9 10 11 13 14 15 18 19 26 27 / = 15

Lutherskt religiösa: 12 16 21 23 24 25 28 / = 8

 

Enstämmiga Sånger No 1–50:

 

Fosterländska, Rojalistiska och Militaristiska:  
9 17 20 21 24 30 33 34 44 46 50 / = 11

Allmänt filosofiska: 7 31 42 48 / = 4

Folkvisor: 4 11 13 14 15 19 23 26 28 29 37 38 39 40 45 / = 15

Natur: 2 3 5 8 10 12 16 18 22 23 27 35 47 / = 13

Lutherskt religiösa: 1 6 32 36 41 43 49 / = 7

 

Tvåstämmiga Sånger No 51-100:

 

Fosterländska, Rojalistiska och Militaristiska:
56 59 62 63 65 66 68 72 76 77 79 83 90 92 / = 15

Allmänt filosofiska: 64 69 75 87 93 / = 5

Folkvisor: 61 67 86 / = 3

Natur: 51 53 54 55 57 58 70 71 73 78 81 82 85 89 91 94 95
96 97 (se ljudspår t.h.) 98 99 100 / = 22

Lutherskt religiösa: 52 74 80 84 88 / = 5

 

Trestämmiga Sånger No 101–130:

 

Fosterländska, Rojalistiska och Militaristiska:  
105 108 113 114 115 117 118 128 129 130 / = 10

Allmänt filosofiska: 112 / = 1

Folkvisor: - / = 0

Natur: 101 102 103 104 107 110 111 119 121= ljudspår 124 126 127 / = 12

Lutherskt religiösa: 106 109=ljudspår 116 120 122 123 125 / = 7

 

Koraler No 131–150 + Slutpsalm av Johann Schop

Lutherskt religiösa:  = 21

 

Sångernas uppdelning i fem avdelningar följer en pedagogisk utvecklingstanke. Progressiviteten i repertoaren går från de 30 korta och gehörsutvecklande sångövningarna (som kan användas på alla stadier, beroende på elevernas färdigheter) till de 50 enstämmiga sångerna som är anpassade till de lägre åldrarna. Därefter ökar svårighetsgraden med tvåstämmiga sånger som också kan nyttjas för mer försigkomna barn. Sist blir det full harmoni genom de 50 trestämmiga sångerna som är anpassade till röster innan målbrottets inträdande. Målbrottet inträffade på 1800-talet senare, företrädesvis vid ca 16 års ålder.


Sångrepertoaren är alltså skriven så att det helt saknas en basstämma. Alla sånger kan alltså utföras i en klass bestående av enbart flickor, eller en klass av enbart pojkar eller i blandad klass. Det var inte ovanligt att en skolklass på 1800-talet kunde vara liktydig med bortåt 60 barn i samma rum! Ett problem med manliga lärare var att alla de som inte var tenorer heller inte kunde tjäna som vokala förebilder för barnen enär basar och barytonsångare sjunger en tydlig oktav lägre än barn*. I sista avdelningens 21 ”Koraler” krävs sångare i basregistret. I eventuell avsaknad av sådana behövs ett ackompanjerande instrument.

 

*) Ett fenomen som idag gäller även de många kvinnliga barnpedagoger i barnomsorg och skola som mycket ofta sjunger i djupt bröströstläge, något som barn inte är i stånd att härma. Barnen kan inte naturligt hitta sin ljusa ton varför de ofta sjunger ”out of tune” eller värre, inte alls.


Detta instrument kan mycket väl ha varit en ”tramporgel” (Orgelharmonium). Harmonium var en orgeltyp som började tillverkas i industriell skala på 1810-talet** och som ställde sig billigare än piporglar, varför de kom till användning främst i skolor, bönehus, kyrkor och i hemmamiljö. Harmoniet hade till skillnad från en traditionell piporgel enbart s. k. fritungor (samma idé av ljusalstring som finns i det samtida dragspelet eller munspelet). En fritunga (en för varje ton och eventuellt klangregister) i metall stämmer inte ur sig på samma sätt som en konventionell orgelpipa i metall eller i trä, varför det var idealiskt i skolor och mindre kyrkor. Orgelharmonier tillverkades först i Sverige av Firma J. P. Nyström i Karlstad 1865. Därefter etablerade sig raskt tillverkare över hela landet. Ända in på 1950-talet skulle varje klassrum i låg- och mellanstadieskolor ha en tramporgel och på lärarseminarierna var orgelspel från Koralboken obligatoriskt.

 

**) En föregångare till Harmonium med samma fritungsprincip hade redan på 1790-talet konstruerats efter Abbé Voglers idéer av instrumentmakaren i Stockholm, Rackwitz. Vogler kallade sitt instrument ”Orchestrion” och han hade med sig detta vid många konserter i Stockholm som oftast gick av stapeln på Södermalm i olika privata hemlokaler. Detta var det idealiska lätt transportabla orgelinstrumentet för mindre lokaler som sedan fick följa med Vogler runt Europa på hans turnéer.


När det gäller innehållet i Sångöfningarna kan vi konstatera att Naturtemat dominerar totalt. De religiösa har en ganska stor del. Folkvisor förekommer ej.


I den enstämmiga repertoaren rycker Folkvisor fram, tätt följt av Natur och Fosterländska, Rojalistiska och Militaristiska sånger. Religiösa sånger är det sparsamt av.


I den tvåstämmiga repertoaren har Natur tagit kommandot med de Fosterländska, Rojalistiska och Militaristiska sångerna på andra plats. De övriga tre genrerna är sparsamt förekommande.


I den trestämmiga repertoaren dominerar fortfarande naturtemat, men de Fosterländska, Rojalistiska och Militaristiska ligger hack i häl. Folkvisor lyser med sin frånvaro, men det Lutherskt religiösa inslaget står fast.


Koraldelen är given. Det är 21 Psalmer som får betraktas som bland de då populäraste. Här finner vi till exempel No 133 ”Allena Gud i himmelrik”, No 136 ”Var helsad, sköna morgonstund” No 142 ”Vår Gud är oss en väldig borg” och No 149 ”Den signade dag” (den sistnämnda sjungen efter en svensk folkvisemelodi).

 

Bara två år senare, 1889, kommer en sångbok som enbart tillhandahåller enstämmigt unisona sånger. Det är en betydlig sänkning av ambitionsnivån jämfört med föregående samlingar. För Skola och Hem heter det ju i titeln och den beskriver en innehållsligt tydlig utveckling från den Första samlingens blandning av smärre Folkvisor och Psalmer (+religiösa sånger) till den sista Tredje samlingens totala dominans av Fosterländskt, Rojalistiskt och Militaristiskt. Redan i Andra samlingen ser vi hur det fosterländska temat kraftigt har eskalerat i högljuddhet. Det är bara Naturen där som fortfarande gör sig gällande.

  

1889SÅNGBOKEN FÖR SKOLA OCH HEM. UTGIFNA I TRENNE SAMLINGAR AF MÅNS LINDEBERG SÅNGLÄRARE VID STOCKHOLMS FOLKSKOLOR Stockholm 1889 P. Palmquists Aktiebolag / David Lunds Boktryckeri

  

Första Samlingen (FÖR SMÅSKOLAN), 20 Sånger (1–20) + 10 Psalmer (utan numrering):

 

Fosterländska, Rojalistiska och Militaristiska:  - / = 0

Allmänt filosofiska: 5 6 14 / = 3

Folkvisor: 1 2 3 4 / = 4

Natur: 7 8 9 10 11 12 13 16 / = 8

Lutherskt religiösa: 15 17 18 19 20 / = 5

Psalmer: No (enligt 1819 års Psalm- / Koralbok):

418, 429, 429, 29, 187, 215, 223, 33, 432 och 442

Lutherskt religiösa: =10

    

Andra Samlingen (FÖR FOLKSKOLAN), 30 Sånger (21–50):

 

Fosterländska, Rojalistiska och Militaristiska: 29 30 31 32 33 35 49 50 / = 8

Allmänt filosofiska: 42 45 47 / = 3

Folkvisor: 21 22 23 43 / = 4

Natur: 24 25 26 27 28 34 36 37 38 39 40 41 44 48 / = 14

Lutherskt religiösa: 46 / = 1

 

Tredje Samlingen (FÖR FOLKSKOLAN), 30 Sånger (51–76):

 

Fosterländska, Rojalistiska och Militaristiska:
51 52 53 54 55 56 57 64 65 66 68 76 / = 12

Allmänt filosofiska: 67 / = 1

Folkvisor: 59 60 61 / = 3

Natur: 62 63 69 70 72 / = 5

Lutherskt religiösa: 58 71 73 74 75 / = 5

 

Sammantaget i perioden 1849–89 kan vi med hjälp att de sångböcker som stått oss till buds konstatera att de Fosterländska, Rojalistiska och Militaristiska sångerna tillsammans med de Lutherskt religiösa står för 52% av innehållet. Naturen som tankeförmedlare står för en knapp tredjedel, Folkvisor för en fjärdedel och det Allmänt filosofiska för en knapp tiondedel av hela repertoaren.

 

Sammanställning av sångernas textliga ämnen:

 

Fosterländska, Rojalistiska och Militaristiska = 71 (26%)

Allmänt filosofiska = 23 (8%)

Folkvisor = 24 (9%)

Natur = 86 (31%)

Lutherskt religiösa = 70 (26%)

Summa 274 sånger fördelade över tre böcker (100%)

 

Efterord

 

När vi begrundar det tankegods som barnen blev matade med i skolan, från 1842 och framåt, bara genom de sånger de fick sjunga, kan vi här ställa oss några följdfrågor:


Varför kom dessa första Folkskolegenerationer, som var unga vuxna i familjebildande ålder från 1860 och framåt, att i så stora antal utvandra från Sverige under denna tid? Nästan en miljon emigrerade ju, den ihärdiga indoktrineringen i skolan om Gud, Kung och Fosterland, Äran på de blodiga slagfälten och den romantiska och idylliska synen på Naturen till trots! Eller var det de återkommande missväxtåren och hungersnöden vars svåraste år inträffade i mitten av 1860-talet?


Förföljelsen av de framväxande frireligiösa sekterna? Allmänt förtryck av de samhällsklasser som fortfarande saknade rösträtt? Eller var det obändig äventyrs- och upprorslystnad och lockelsen av ”fritt land” som hägrade? Något av allt detta måste ha vägt tyngst för många? Utvandringen nådde sin kulmen på 1880-talet men fortsatte ända in på 1930-talet.

 

Hur fortsatte då sångens ställning och funktion i skolan under följande århundrade?


Ja, tematiken fortsatte, men med ett alltmer barninriktat perspektiv. Ellen Key deklarerade ju i sin bok från 1900, ”Barnets århundrade” genom boktiteln att ett nytänkande i barnpedagogiken var nödvändigt. Denna riktning satte också sina spår i de nya sångböckerna. Alice Tegnérs serie ”Sjung med oss mamma” (vart tog pappa vägen?) (1892–1934) innehöll mängder av nykomponerade sånger som var väl anpassade till barnröster och som speglade lek och barndomslycka.


Införandet av ”Stamsånger” under andra världskriget kom sig av en önskan att skapa en musikalisk ”Kanon” av sånger som helst skulle trummas in utantill. Stamsånger = att antal unisona sånger fastställda av Kungl. Maj:t ”till inlärande vid sångundervisningen i de under Skolöverstyrelsens inseende ställda läroanstalter vid vilka sådan undervisning bedrivs”. Förordningen gällde först läsåren 1943–49, reviderades och förlängdes till 1956 för att tas ur Läroplanen 1969.

 

Två av de mest använda skolsångböckerna från 1940- och 1950-talen var ”Nu ska vi sjunga”, 1943 (här i Adertonde upplagan, 1955) och "Sång och spel", 1951. Kanske vi till sist ska jämföra hur våra temakategorier från 1800-talet står sig 1950 genom att titta på de anbefallda ”Stamsångerna” i dessa böcker?

 

Nu ska vi sjunga

 

Fosterländska, Rojalistiska och Militaristiska = 3 (15%)

Allmänt filosofiska (sedelärande) = 4 (19%)

Folkvisor = 0 (0%)

Natur = 10 (48%)

Lutherskt religiösa = 4 (19%)

Summa 21 sånger

 

Sång och spel

 

Fosterländska, Rojalistiska och Militaristiska = 9 (53%)

Allmänt filosofiska (sedelärande) = 0 (0%)

Folkvisor = 2 (11%)

Natur = 5 (30%) 

Lutherskt religiösa = 1 (6%)

Summa 17 sånger

 

Vad säger sångböcker från 2021 om vilka dygder som ska inpräntas i skolungarna?



Åter till del 1

Med flerhundraårig tillbakablick

 

Åter till del 2

Vad berättar sångböckerna om 1800-talets musik i skolorna

 

Upp


NORMAL-SÅNGBOK FÖR SVENSKA SKOLOR / UTGIVEN AF MUSIKLÄRARNE VID STOCKHOLMS ALLMÄNNA LÄROVERK, Stockholm Elkan & Schildknecht


Sång N:o 97 (nedan), "Aftonen" av Andreas Randel. Här framförd av Nacka Musikklasser, klass 5C & D och 6D, HT 2008. Finns som spår #25 på skivan Stockholmskt 1800-tal


Innehållsförteckning ovan (4 sid) till "Normal-Sångbok för Svenska Skolor"


Sång N:o 121 (ovan) "Vid vårterminens slut" av Johann Gottfried Conradi, ur "Normal-Sångbok för Svenska Skolor". Här framförd av Nacka Musikklasser, klass 6D, 2008. Finns som spår #26 på skivan Stockholmskt 1800-tal


Register över samtliga sånger och psalmer i "Sångboken för Skola och Hem ..." 1889


"Sång under hungersnöden 1869" av J A Josephson. Här framförd av Bernt Malmros, taffel och Johan Christensson, tenor. Finns som spår #5 på skivan Stockholmskt 1800-tal


Flickklass i Maria Folkskola på 1890-talet. Foto av A Rydin i Stockholms stadsmuseum



Majvisa av J A Josephson. Ur "Sångboken för skola och hem ...", 1889



Nu ska vi sjunga”, 1943 (här i Adertonde upplagan, 1955)