Två skördemän - Det eviga

Sergel, Tegnér och Åhlström speglar sin samtids stora Europeiska trauma

Johan Tobias Sergel: ur brev den 7 oktober 1805 till Per Tham

Sergels gode vän sedan många år, Per Tham hade i ett tidigare brev skämtsamt jämfört sig med Napoleon. På detta svarade Sergel att hans gamle väns sätt att göra revolt skiljde sig en smula från Napoleons i det att han (dvs Napoleon)” … gör sin som betitlad bödel (en Bourreau titré) och ni som dygdig medborgare.” Sergel lägger till några politiska reflektioner: ”Det förefaller som Europa förbereder sig ännu en gång till ett kadaveruppror (revolte de cadavre). Man säger att vi har ingenting att göra med dessa oroligheter och att vi äro rustade endast som hjälptrupper. Men det finns många som är klentrogna i denna artikel (sak) – det italienska ordspråket säger Il Tempo e gualant huomo (tiden är en gentleman), ty den säger alltid Sanningen.”

Vem var då denne Per Tham (1737–1820), generationskamrat och god vän med Johan Tobias Sergel (1740–1814)? Tham var västgöte, författare och en av arkeolog- och fornforskarpionjärerna i Sverige som utförde utforskningar och utgrävningar, framför allt i södra Sverige. Per Tham ärvde som ende son en stor förmögenhet som han nyttjade att som mecenat stödja många utövare inom konst, litteratur, historieforskning mm. (Bla. bekostade han Thorilds utbildning).

Tham var medlem av många lärda samfund som Antik ak., Lantbruks ak., Fria konsternas ak. mfl. På sin egendom Dagsnäs i Västergötland bedrev han ett experimentellt lantbruk. Det är den strävsamt revolterande och framåtsyftande jordbrukaren Tham som Sergel apostroferar i sitt brev: ” … som dygdig medborgare.” … och som Sergel menar; ”Tiden får utvisa vad som är Sanningen”!

Till Napoleon hade de flesta vid tiden (1805) ett ambivalent förhållande. Så var det också med Tegnér, Sergel och Åhlström, som så många av  upplysningstidens barn De ideal som ledde fram till franska revolutionens paroller: ”Frihet, Jämlikhet och Broderskap", som denne Napoleon länge sågs som symbol och banerförare för, fick 1804 sig en rejäl knäck. Då gjorde sig Napoleon till självkrönt kejsare och franska arméer spred död och skräck runtomkring i Europa var de drog fram. (Den mest bekanta kulturhistoriska tilldragelsen är kanske när Napoleondyrkaren Beethoven samma år, 1804, i raseri sönderrev dedikationen till sin nyskrivna Ess-dursymfoni No 3, som han hade tillägnat, just Napoleon. Symfonin fick sedan av förlaget namnet Sinfonia Eroica).  

När det gäller Tegnérs dikt ”Det Eviga” så finns det ett första utkast från 1806. Där lyder en rad ”Förlorar dess sak i Napoleons verld …”, vilket i trycket 1810 ändrades till ”Erövrar det Onda all verlden till slut …”.

Dikten har genomgått ett otal ändringar under olika tider: Hos Åhlström i Skaldestycken satte i Musik ca 1810 lyder det: ”Och Friheten finns, och du rotar ej ut / Från jorden dess trampade lilja”, men i senare versioner (senast i Dikt och tanke Sthlm 1964) är det ändrat till: ”Det rätta är evigt: ej rotas det ut / från jorden dess trampade lilja.”. I Tegnérs samlade Sthlm 1847 heter det: ”Så fatta all sanning, så våga all rätt / och bilda det sköna med glädje”… Hos Åhlström finns mer av poetiskt schwung: ”Så fatta all sanning, så våga allt rätt / och bilda med glädje det Sköna.”.

Man kan undra om inte Åhlström mer än en gång själv tillrättalade dikter för att få mer samstämmighet med musikens rytmik och med det melodiska spänningselementet han komponerat!

Äldre Bon Mots