Henrik Philip Johnsen

Född 1717 förmodligen i Nordtyskland,
död i Stockholm den 22 februari 1779

Johnsen gjorde sig tidigt känd som orgelvirtuos och gjorde under fler år turnéer som sådan genom Holland och Tyskland. I början 1740-talet var han anställd vid Adolf Fredriks kapell i Holstein-Gottorp och följde 1744 med den blivande Sveriges kronprins till Stockholm. Adolf Fredrik som hade tagit med sig hela sitt kapell till Sverige underhöll detta ända till 1773. Det fanns alltså under nästan 30 år två kompletta kapell knutna till hovet.

Johnsen var ju främst organist och innehade från 1745 tjänsten i Klara kyrka. 1763 utnämndes han till hovorganist. Vid sidan av att skänka stockholmarna gratis orgelmusik vid gudstjänster mm, var han mycket involverad i Stockholms musikliv som organisatör och dirigent av offentliga konserter. Han var på 1750-talet drottningens Lovisa Ulrika lärare i klaver- och continuospel. I trycket 1754 av "24. ODER af VÅRA BÄSTA POETERS ARBETEN", tillägnade drottningen, lät han som förord delge allmänna råd i konsten att sjunga, riktade till "Benägne Musik=Vän", och senare i verket vid Odena Nna 20. 21. 22. och 23 publicera "Korta och nödiga Reglor till General Bas".

1771-72 var han arkivarie i Musikaliska akademien som han 1771 varit med att instifta. Han gjorde sig känd som skicklig lärare vid akademien i harmoni, komposition och orgelspel. Abraham Abrahamsson Hülpers meddelar i sin ”Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter … etc”, Westerås 1773 om Johnsen: …”Hedras såsom läromästare af mer än 30 organister inom riket, andra elever att förtiga …”. Olof Åhlström var en av dessa Johnsens 30 elever under de två första akademiåren.

Illustration: "24. Oder af Våra Bästa Poeters Arbeten i Musik bragte af Hinrich Philip Johnsen", 1754. Faksimiltryck i privat arkiv

Hans Jörgen Hake

F. ?, d. ?

Hans Jörgen Hake var ”Bestallten Violisten und Musico der Stadt Stade”. Stade var den svenska administrationens säte i hertigdömet Bremen-Verden. Hake finns upptagen bland de musiker som verkade vid drottningen Christinas kröning. En volumiös samling instrumentalmusik av Hake, trycktes i Stade 1654, då säte för den svenska administrationen i området, av Kungl. boktryckaren och formsnidaren Hans Holwein.

Ivar Hallström

F. 5 juni 1826 Stockholm, d. 21 april 1901 Stockholm

Hallström var tidigt elev till den kände svenske pianisten Edvard Passy (född 1789, död vid Drottningholm 1870) i Stockholm. Hallström bedrev senare parallellt studier i naturvetenskap och studerade 1845 vidare som student i Uppsala där han 1849 tog ”hofrättsexamen”.

Han kom i Uppsala att tillhöra den förtroliga kretsen kring Prins Gustaf (Prins G*****) i vilkens musikaliska övningar han flitigt deltog. Efter Gustafs död kallades han 1853 till bibliotekarie hos prins Oscar, sedermera kung Oscar II. Vid samma tid övergav han ämbetsmannabanan för att helhjärtat kunna ägna sig åt musiken. I Stockholm bosatte han då sig och verkade först som pianolärare tills han 1861 också övertog ledningen av Lindblads musikskola.

Hallström skrev en mängd sånger, skådespelsmusik och operor. Den mest kända och spelade operan blev ”Den Bergtagna 1874”. Det var vid den här tiden otänkbart med en teaterpjäs utan musik så uppdragen hopade sig. Hallström slog gärna an en folklig ton i sina verk. Enligt en samtida karaktäristik i Svenskt Biografiskt lexikon, ” … fann han lätt på vackra och lättfattliga melodier och åstadkom en elegant, flytande musik, icke sällan utmärkt för ett svärmiskt behag.”  Detta behag finns vackert illustrerat i sången Sommarkväll, en romantisk liten idyll till ord av Nils Christiernsson.

Porträtt från Levande Musikarv

Nicolaus Olai Hiller

F. ? Hille socken, Gävle, d. 1688, Stockholm

Nicolaus Olai Hiller var bassångare och medlem av hovkapellet 1664-74. Från 1659 var han också rector cantus vid Storkyrkan och trivialskolan i Stockholm.

Carl Hintz

F. ca 1640, ?, d. ca 1710 Stockholm

Carl Hintz var musikant, violist, altsångare, sånglärare och medlem av hovkapellet 1666-74. Gustaf Düben vitsordar honom: ”…haffuer tient hehr i Kongl: Capellet för En vocalist och violist, han är perfect i sina styker, spehlar En godh viol, haffuer godh perfection in vocal Musicken…”

Jakob Axel Josephson

F. 27 mars 1818 i Stockholm, d. 29 mars 1880 i Uppsala

Jakob Axel Josephson gick i skola vid Jakobs och Klara läroverk samt vid Stockholms gymnasium. Han blev student i Uppsala 1835 med musik som huvudämne, vilket 1842 resulterade i avhandlingen ”Några momenter till en karakteristik av den nyaste musiken”. Redan på gymnasiet hade han fått försöka sig på att vara körledare.

Åren 1841-43 var han lärare i sång vid Katedralskolan i Uppsala. Han umgicks i kretsen kring landshövding Kraemer där Malla Montgomery-Silfverstolpe, Geijer, Wennerberg, Lindblad och Jenny Lind också var gäster. Det var den redan då etablerade Jenny Lind som delvis bekostade hans utländska studier i Dresden och Leipzig 1844-47. Vid hemkomsten efter studieresan vistades han först hos Kraemers på Taxnäs, sedan i Stockholm där han ledde Harmoniska Sällskapet. I maj 1849 valdes han till Director Musices i Uppsala och flyttade på sommaren det året permanent till staden.

Josephson, som var av judisk börd, övergick under inverkan av Erik Gustav Geijer och Axel Fröst 1841 till kristendomen. Till dopnamn la han till ”Axel” efter sin dopförrättare Fröst. Hans starka, närmast devota, religiositet kommer till uttryck i hans ”Sång under hungersnöden 1869”, en märklig reflexion över den svältkatastrof som drabbade hela Skandinavien under missväxtåren 1867-69. Värst däran var fattiga människor i Norrland och i Småland. Samtidigt var året 1867 ett rekordår för spannmålsexport från de stora gårdarna i södra Sverige till bland annat London, där det tuggades upp av draghästarna som ombesörjde spårvagns- och taxidriften. Det var dessa år som den stora emigrationsvågen till ”Amerika” rullade i gång på allvar.

Porträtt från "Sånger och Visor". Privat arkiv