Från boklåda till musikhandel

1800-talets notproduktion


Av Bernt Malmros

 

Någon renodlad musikhandel fanns inte under 1700-talet. Det var ”boklådorna” (bokhandlarna) som ombesörjde försäljning av, eller handkopiering av noter. Ofta kunde dessa också tillhandahålla strängar och andra viktiga tillbehör.

 

Olof Åhlström inledde med sitt nottryckeri 1783 en ny epok. Åhlströms privilegium att gravera och trycka noter räckte från 1788 till 1818. Att producera och trycka noter efter de andra metoder som började uppträda efter ca 1800 (litografin - och det Breitkopfska typtrycket) stod dock var och en fritt.

 

1803 ansökte Pär Anton Borg om att få inrätta ett Musikaliskt Magasin i Stockholm. Samtidigt var Ulrik Emmanuel Mannerhjerta inne på samma spår. För att undvika mördande konkurrens slog de sig helt sonika ihop. Lokalerna låg vid Drottninggatan men flyttade 1816 till Stora Nygatan då en anställd, Gustav Adolf Östergren, köpte ut verksamheten.

 

Två invandrade stentryckare (ny litografisk metod) från Berlin, Carl Müller och Ludwig Fehr etablerade sig och började trycka noter i kompanjonskap med G. A. Östergrens Enka & Compagnie. På så vis hamnade tryckeri och handel under samma tak – det blev något av en explosionsartad utveckling! Speciellt lukrativt visade det sig att producera nytryck av utländska musikstycken (piratutgivning). Utländska originalnoter var fortfarande tullbelagda, men för att ”trycka nytt” i Sverige fanns inga hinder. Först 1904 anslöt sig Sverige till Bernkonventionen om upphovsmannarätt.

 

1820-talet såg flera musikhandlare komma och gå: Graeff, Walter, Holmgren, Götrek och Hedbom. Grosshandlaren Abr. Salomonsson tog 1829 över Östergrens bok- och musikhandel efter änkan. 1831 öppnade en anställd i firman, Albert Wilhelm Möller eget. Under 1830-talet etablerade sig vidare Abraham Hirsch och Abraham Lundquist i branschen. De kom att dominera svensk musikhandel och förlagsverksamhet seklet ut.


1849 var det Edward Josephsons (bror till Jakob Axel Josephson) tur att, efter 15 år som anställd hos Hirsch, öppna eget. Mönstret upprepades då Nathan Elkan och Albert Schildknecht, också tidigare hos Hirsch, började egen verksamhet. I sin tur startade Carl Gehrman, medhjälpare hos Schildknecht, på 1880-talet en musikhandel och senare även ett förlag (som existerar fortfarfarande idag).

 

I Stockholm kunde man från ca 1840 räkna med att det samtidigt fanns fyra till fem större musikhandlare, som i många fall tillhandahöll fullständig sortering av instrument och delvis bedrev notutlåningsverksamhet. Produktionen av nytt (och gammalt) under 1800-talet är mäkta imponerande.


Artikel är ursprunglige skriven till skivan "Stockholmskt 1800-tal", ABLMCD5.



"Sånger med accompagnement för Piano-Forte..." från 1833

"Kärlek eller Vänskap", Mathilda Orozco (Mathilde Montgomery). Här framfört av Anna Nyhlin, sång och Bernt Malmros, klaver. Finns som spår #4 på skivan Mathilda Orozco


Gluntarne från 1849

www.musiktresekler.se                                       MUSIK TRE SEKLER                            mail@musiktresekler.se      

  

Om Musik Tre Sekler och Ad Cultura                      Musik Tre Seklers Nyhetsbrev - läs mer!