Pierre Verdier (Petter)

F. 1627 Paris, d. 1706 Stockholm

Pierre Verdier var musikant, violinist, dansmästare och kompositör. Han var en i den grupp sex franska violinister, som 1646 inkallades till Sverige av drottning Kristina. 1651 blev han medlem av hovkapellet i vilket han verkade till sin död. På Stockholms gator igenkändes han som veü (gamle) Verdier med sin pochette (dans-mästarfiol) uppstickande ur rockfickan.

Johann Vierdanck

F. ca.1608/?,  d. 1644 Stralsund

Johann Vierdanck var organist i St. Marienkirche i Stralsund. Stralsund var den svenska adm. säte i Svenska Pommern. Vierdanck lät trycka samlingar av såväl världslig som sakral musik, tex: “Newe Pavanen, Gagliarden, Balletten...” (2 Teile; 1641) och “Geistliche Konzerte...” (2 Teile; 1642, 1643).

Georg Joseph Vogler

Född i Würzburg 1749, död i Darmstadt 1814

Georg Joseph Vogler var abbé, kompositör, klaver- och orgelvirtuos, musikteoretiker och pedagog. Vogler var verksam på många skilda platser; Mannheim, Paris, London, Amsterdam, Köpenhamn - han gjorde t.o.m. resor till Nordafrika och Grekland för att på platsen kunna bedriva studier i folkmusik.


1786 kallade Gustav III honom till Stockholm. Det första stora uppdraget blev komponera musiken till kungens och Kellgrens operalibretto "Gustav Adolf och Ebba Brahe". Vogler stannade, med undantag för några turnéresor runt Europa, i Stockholm till år 1799. För stockholmarna var Vogler mest känd för sina konserter med improviserade i fantasterier på orgel - folk vallfärdade till hans talrika konserter! Det blev jämnt 100, där man t.ex. kunde få höra Jerichos belägring'', "Morisk liksång" eller ”Schweizisk pastoralmusik avbruten av åska" skildrad genom Voglers musikaliska fantasi. I Stockholm inrättade Vogler en musikskola för ungdom och en ”Änke- och pensionskassa för musiker och deras änkor”. Till största delen bekostades allt detta av influtna medel från hans många egna konserter.


Ett stycke av Vogler har åtnjutit en genom seklerna oavbruten popularitet i Sverige; "Hosianna, Davids son". Hymnen ingick i ett påskoratorium, men kom så småningom att brukas till advent. Den geniala upphovsmannen bakom detta populära stycke känner alltför få till idag. Delvis beror det på att Voglers eftermäle har kommit att svärtas ned av några mycket nedlåtande och elakt spefulla kommentarer, fällda av Wolfgang Amadeus Mozart i brev till pappa Leopold, som satt och rev sitt hår hemma i Salzburg. Det skedde under hösten 1777 när Mozart, i Mannheim, intrigerade för att få en tjänst vid hovkapellet. Det visade sig vara chanslöst att konkurrera med den några är äldre Vogler, som redan satt säker i sadeln i Mannheim, både som hovkaplan och som 2:e hovkapellmästare. Vogler, som prästvigts i Rom, hade förutom att han, likt Mozart, erhållit "Gyllene Sporrens orden" av påven, blivit medlem av den prestigefyllda Arkadiska Akademien (som drottning Christina varit med om att instifta).


G J Vogler, oljemålning av Joseph Hauber 1808, Hessisches Landesmuseum Darmstadt

"Pavane" av Pierre Verdier. Här framförd av Affetti Musicali di Stoccolma. Finns som spår #17 på skivan Stockholmskt 1600-tal

"Lobe den Herren, meine Seele" av Johann Vierdanck. Här framförd av Affetti Musicali di Stoccolma. Finns som spår #11 på skivan Stockholmskt 1600-tal

"Trio Eb-dur" av Vogler.
Här framförd av Regina Bohlin, violoncell, Sören Jansson, violin och Bernt Malmros, klaver. Finns som spår #4 på skivan Stockholmskt 1700-tal