Månadens Bon Mot

Varje månad publicerar vi satirisk, livgivande eller på annat sätt reflekterande illustration och text

  

Vid en spatser=gång

  

Sommartidens ljuva Stunder, Gör en friad tanke glad,

När man ser Naturens under, I den minsta mask och blad.

Säll är den som får betrakta, Skaparns verk i stilla frid;

Utan bry förnöjd och sakta, Leva lyckligt fram sin tid.


Sålunda skaldade Hedvig Charlotta Nordenflycht lyriskt om högsommaren i det nottryck från 1754 i vilket Hinrich Philip Johnsen lät publicera ”24 ODER af VÅRA BÄSTA POETERS ARBETEN  i Musik bragte, af  HINRICH PHILIP JOHNSEN. i koppar Stuckne af Pehr Floding.”


Här återges dikten i moderniserad stavning. Originalets stavning kan ses i det kopparstuckna notbladets textunderläggning till musiken! (Notera att svenskans stavning inte gavs något försök till enhetsstavning förrän vid instiftandet av Svenska Akademien 1786. De följande årtiondena dominerades av en febril verksamhet och ibland hetsiga diskussioner om stavningsprinciper En sådan vikt la Carl Envallsson i ämnet att han i sitt Svenskt Musikaliskt Lexikon år 1802 i förordet gav stor plats till att genomgående diskutera frågan.)


Hedvig Charlotta var 1754 en redan etablerad författarinna som faktiskt var i stånd att livnära sig på sitt skrivande. Hedvig Charlotta kan sägas vara en av Sveriges banbrytande kvinnosakskvinnor. Hon använde sin penna för att bland annat ge sig i polemisk strid mot Rousseaus något nedsättande kvinnosyn, en Rousseau som hon annars högt uppskattade för dennes kritik av de rådande samhällssystemen i tiden och för dennes lättflytande litterära stil.


Vid samma tid som de ”24 Oderna” tonsattes av Johnsen, publicerade hon tillsammans med bland andra författarna Creutz och Gyllenborg en dikt- och tänkesamling i tre delar som fick den blygsamma titeln ”Våra Försök” Vol I 1753, Vol II 1754 och Vol III 1756. Flera av dikterna i Våra Försök finns satta i musik i de ”24 Oderna”, en tredjedel av dessa härrör från Nordenflychts penna! Johnsen ger i det resterande utrymmet under den tryckta musiken till Oderna 20, 21, 22 och 23, vilka bara har en vers inskriven i sina notsystem, kortfattade och koncisa anvisningar i konsten att spela generalbas med utgångspunkt från besiffringen i basen.


Ett ”ODE” är benämningen på en högstämd lyrisk dikt, inte så sällan en ren hyllningssång. De tidigaste ”Odena” satta i musik är ”Odae Sveticae” av Samuel Columbus/Gustaf Düben, trycktes 1674 (innehållande 12 Oden). Sedan trycks inga nya Oden med musik förrän just 1754. Vi har all anledning att återkomma till Odae Sveticae i en senare Bon Mot!


 

Äldre Bon Mots


”VID EN SPATSER=GÅNG, ODE Nr 24 av Hedvig Charlotta Nordenflycht, tonsatt av Henrik Philip Johnsen.

 


VID EN SPATSER=GÅNG, ODE No 24.

Inspelat analogt vid två olika konserter

Ensemble Pasticcio - Sommarkonserter i serien ”Riddarhusmusiken på 1700-talet” i Stora Riddarhussalen 21/7 1987 (J. H. Roman började 1731 Stockholms första öppna publika konsertverksamhet i Stora Riddarhussalen)

Ensemble Pasticcio - ”Svenskt 1700-tal” Leufsta Bruks Kyrka 5/8 1990 (Henrik Philip Johnsen var ofta gäst hos familjen de Geer. Hans musik finns till stor del bevarad i Leufsta bruksbibliotek och han lär ha spelat återkommande i kyrkan som har en unik orgel byggd av Johan Niclas Cahman åren 1726-1728.)


KerstinWahlström-Olsson, sopran

Anders Berg, traversflöjt

Elisabeth von Waldstein, violoncell

Bernt Malmros, cembalo


*  *  *


Kompositionen är en kärleksfull ”a due” instrumenterad för sång och traversflöjt med besiffrat continuo-ackompanjemang, här av violoncell och cembalo. Sången och traversen svarar varandra med en takts förskjutning i båda temadelarna A A B A (med slutkadens i huvudtonarten= vanlig s.k. Visform).


Notera att Den andra Partien (de två sista notraderna på sidan) för en Second Travers Transponerat är skriven i den vanligast förekommande G-klaven (sopranklav) för att underlätta för flöjtistens läsning!


De två inspelningarna skiljer sig naturligt åt i tempi. Riddarhusets akustik är torr och kort (efter en i modern tid, oturligt inlagd heltäckande matta), därför musicerar vi spontant i ett snabbare tempo än i Leufsta brukskyrkas akustik som har lång efterklangstid som i sin tur automatiskt bidrar till ett långsammare framförande och som därvid framhäver detaljerna bättre i musiken.