Stockholms musikliv under 1600-, 1700- & 1800-talen
Månadens Bon Mot
Varje månad publicerar vi satirisk, livgivande eller på annat sätt reflekterande illustration och text
Omogen höstrågs utsående
Vad har denna till synes aparta rubrik att göra på musik-webben Musik Tre Sekler att göra? Jo, ni, hör här:
Hovkapellmästaren Johan Helmich Roman var ett barn av sin tid, en mångsysslande, mångintresserad 1700-talsmänniska som i egenskap av medlem i Kungl. Vetenskapsakademin i klassen ”Lingua”, dvs språkvårdande, även ville försöka sig på att komma med inlägg till akademin i utilistiska jordbruksfrågor.
Den 3 februari 1742 upplästes i Vetenskapsakademien en beskrivning av ”Försök med omogen rågs utsående” författat av Johan Roman. Här en variant av texten förmodligen avsedd för eventuell publicering:
"Försök med omogen Rågs utsående af Johan Roman, Kongl: Majts Capellmästare.
Uti Journal des Scavans för år 1677 berättes om omogen säds utsående i Engeland, som gifwit hundrade Ax af hwart korn. Et dylikt försök är giordt för någon tid sedan uti Mörlunda Sn i Calmare Lähn, och wore til önskandes, at det altid så wille lyckas: i ty, et ifrån byen aflägse besådt Svedieland, kunde ej längre fredas för okynnesfä, och wardt därföre afskuret, fast säden ännu bordt stått en god tid. Många Korn hade ej hunnit til sin wanlig storlek, och de öfriga woro aldeles gröna och miuka. Likwäl såddes häraf någre dagar för Larsmässan* 2 ½. skäppa som gav 36. skiäppor eller åtminstone 14de kornet. Nästa åhret såddes på samma stället stubb, med mogen råg, och gaf då allenast 23. skiäppor swag säd.
Remitteras till igenomseende hos Herrar Linnaeus, Nordenberg och Faggot, Stockholm den 17. Februari 1742. Daniel Tilas. nu warande Praeses"
Linnés yttrande var inte nådigt. Vi citerar:
"Kiäre Herrar lät oss ej komma fram med sådane Lappar, som hwar Kierring wet tala om (salve omni hionore auctoris) [med all aktning för författaren], Ty hwar sommar ser man at der sädesstånf´d stå glest, där får de oändelige ax. …"
Den stingslige Linné anser med största tydlighet att Roman kanske borde hålla sig till sitt fack, det svenska språket och inte kvacka i Linnés domäner. "Omogen höstrågs utsående" publicerades heller inte i akademiens handlingar.
Roman hade året innan i december 1741 inkommit till akademien med en anmälan rörande sina rön om lärftsblekning: "Sätt at bleka LINNE af Johan Roman Kongl. May:ts Capel-Mästare."
Det var inom sitt område om ”svenska språkets böjlighet till musik” och senare om ett reglerat stavningssätt som Roman kom att göra sina stora insatser. Vi har all anledning att återkomma om detta i kommande Bon Mots.
Landskap med jordbrukande bönder, laverad tuschteckning av Jean Eric Rehn, 1749, Nationalmuseum (beskuren upptill).
I 1700-talets Sverige förbättrades böndernas villkor avsevärt, bl.a. tack vare bättre arbetsredskap. Hur man använde dem framgår av Jean Eric Rehns teckning. Den var förlaga till en etsning i Kungl. Vetenskapsakademiens handlingar från 1749 i en uppsats av Petter Strandberg om förbättrandet av åkerbruket. Under många år försåg Rehn akademiens skrifter med illustrationer och vinjetter. / Nationalmuseum
Psalm 34 "Smaker och seer..." av Johan Helmich Roman. Här framförd av Kerstin Wahlström-Ohlsson, sopran, Anders Berg, traversflöjt, Elisabet Bodén, violin, Elisabeth von Waldstein, violoncell och Bernt Malmros, cembalo. Finns som spår #4 på skivan J H ROMAN
Smaker och seer huru liuflig Herren är : Säll är then som tröster uppå honom
(Karl XII:s bibel av år 1703
Psaltaren Psalm 34 vers 9)
*) 10 augusti enligt den gamla almanackan. Se kommentaren om kalenderproblematiken i artikeln JULETID
