Stockholms musikliv under 1600-, 1700- & 1800-talen
Månadens Bon Mot
Varje månad publicerar vi satirisk, livgivande eller på annat sätt reflekterande illustration och text
Allegretto med Variationer
af et Fruntimer 1801
Mars månad och den 8:e dennes är det Internationella kvinnodagen. Det aktualiserar för oss på Musik Tre Sekler den intressanta frågan: När började kvinnor i Sverige att komponera instrumentalmusik?
Det slog mig att den första tryckta, omfångsrikare klaverkompositionen av en svensk kvinna, torde vara det ”Allegretto med Variationer af et Fruntimer” som Olof Åhlström lät publicera i Musikaliskt Tidsfördrif som No 4 sid 13-15, med tryckår 1801. Jag har under alla års sökande i tidig svensk musik, tryckt eller i manuskript, inte stött på något tidigare publicerat verk av en kvinna.
Att ett stycke var utgivet helt anonymt eller under en pseudonym, var inte så konstigt, då det inte var bara kvinnor som ofta valde att vara okända inför allmänhetens ögon och öron vid offentlig tryckning. Kanske var förfarandet också ett uttryck för tidens vanliga klädsamma diskretion?
Om en utgivare då ändå fann ett verk vara gott nog för publicering, så skedde det antingen genom att utelämna namnet på upphovsmannen(kvinnan), eller att använda en bokstavskombination som eventuellt kunde tolkas som en namnförkortning. I detta aktuella fall tillfogade Åhlström upplysningen (*Insänd) efter styckets titel.
Variationsstycket här går i den allvarliga tonarten c-moll och består av ett originaltema i formen A A (c-moll) B (Ess-dur) A varje del 4 takter lång, d.v.s. den klassiska melodiformen för en sång (s.k. ”Visform” A A B A … ta till exempel ”Blinka lilla stjärna” eller ”Gubben Noak”)! B-delens 4 takter går kontrasterande i den ljusa parallelltonarten Ess-dur och leder ”Da Capo” över till A-delens c-moll.
Temat (melodin), som är ett nykomponerat original av upphovskvinnan, varieras 5 gånger, är kärnfullt och uttrycksfullt i sig: – Variation 1. är en utbroderad variant i melodiska skalor (i 32-delsnoter, som är variationernas genomgående notvärden) – Var. 2. A-delen är ett uttrycksfullt c-mollutbrott i forte med inslag av en melankolisk fallande kromatisk skala i piano-nyans, B-delen är i kontrast tvekande, avvaktande – Var. 3. är energiskt drivande – Var. 4. bryter upp skalorna i spritsiga oktavsprång – den avslutande Var. 5. bromsar upp känslan i en inledande mumlande piano-nyans och slutar den avslutande A-delen (utskriven) som en avslutande Coda (=svans).
Variationsstycken var vid tiden en mycket populär genre för klavermusik. Det var främst variationsstycken av kontinentens kändare tonsättare, tex nästan samtliga sådana verk av Mozart, som Åhlström först, löpande lät publicera i sitt Musikaliska Tidsfördrif! Han skrev själv fler variationsverk, bl. a. en ”Polonoise variée,” (en vanligt utbredd svensk polska) MT 1792:23 som finns på skivan ”Goda gosse glaset töm” (syskonskiva till "Vårt kön så föga det behöfver") och ett "Thema med Variationer Ess-dur" (originaltema) på skivan "NU".
