Passion "Schlittenfahrt"

Eller passion enligt Johann Mattheson och Leopold Mozart

Många musiker, samtida med Luigi Boccherini (se september månads Bon Mot), skrev om musiken på ett liknande passionerat sätt som denne. Vi finner tankarna hos Johann Mattheson (1681–1764), Leopold Mozart (1719-1787), Johann Joachim Quantz (1697-1773), Carl Philipp Emanuel Bach (1714-1788) och många, många fler.

Om vi slår i lexika på ordet ”Passion” får vi en hel bukett synonymer.

I ”Latinskt LEXIKON af Imm. Joh. Gerh. Scheller / På Svenska utgifvet efter femte original-upplagan af Carl Heinrich, ÖREBRO, tryckt hos N. M. LINDH, 1828 på eget förlag.” kan vi under latinska ordet ”Passio, onis, f . (patior)" läsa:

• lidande, uthärdande
• känsloömhet, affekt
• händelse i naturen

I ett modernt italienskt-svenskt lexikon får vi tillägg av fler synonymer:

Passione f 1) passion, lidelse; kärlek, förälskelse; lust … 2) lidande, sorg, smärta; la settimana di … påskveckan, stilla veckan.

I tyska språket brukas sällan ordet ”passion”. Man använder i stället ”Leidenschafft” och ”Affect” när man vill beskriva den passion som ska härska i ett musikstycke.

Denna månad, oktober, ger vi intressanta exempel av Johann Mattheson och Leopold Mozart därpå: Johann Mattheson skriver i sin 504 sidor tjocka bok "Der vollkommene Capellmeister, Hamburg 1739" att melodin i sig skapar den känsla / passion som ska härska i ett stycke musik: Uppslagsordet i bokens register: Leidenschafft: Fünfftes Capitel, Von der Melodie. § 50 … Muss man sich allemahl eine gewisse Leidenschafft zum Augenmerck setzen. Man måste alltså alltid ha för ögonen vilken affekt/lidelse/passion som avses vid tolkningen av ett styckes melodier.

Redan i bokens tredje kapitel: "Von der Natur-Lehre des Klanges" beskriver Mattheson i många sidor om hur blotta musikens klang har kraft att röra hjärtat. Det viktigaste ämnet att levandegöra genom musiken är kärleken som i sig är nära besläktad med sorgen: "Nächst der Liebe muss einer, der die Traurichkeit im Klange wol vorstellen will, selbige viels mehr, als übrigen Leidenschafften, fühlen und empfinden; … Die Ursache ist, dass traurig seyn und verliebt seyn zwey ganz nahe mit einander verwandte Dinge sind."

Hos Leopold Mozart i hans "Versuch einer gründlichen Violinschule … von Leopold Mozart, Augsburg 1756", koncentrerar sig författaren helt naturligt, på hur viktigt det är att behärska alla stråktekniska knep i minsta detalj för att uttrycka ett styckes affekter.

Uppslagsordet i bokens register: Affect wird von Componisten angezeiget: VI. 3.. "Jede Figur lässt sich durch die Strichart vielmal verändern; wenn sie auch nur weningen Noten bestehet. Diese Veränderung wird von einem vernüftigen Componisten mehrentheils angezeiget, und muss den Abspielung eines Stückes genau beobachtet werden. …" - Här talar Leopold Mozart om nödvändigheten att vid spel nogsamt följa de förändringar i stråkarten som en förnuftig komponist för det mesta noga angivit, även när en fras består av ett fåtal toner, samt att alla dessa detaljer nogsamt måste tas ad notam vid framförande av ett stycke musik.

Uppslagsordet i registret: Der Affect muss in einem Stücke ausgesucht, und beym Vortrage beobachtet werden. XII. 3. - Redan i detta uppslagsord beskriver han vad, som sedan med många ord, står i Kapitel 12, stycke 3. - Affekten i ett stycke måste utforskas och beaktas vid framförandet. Att hitta den rätta affekten / passionen / lidelsen och är det som räknas när man ger sig i kast med ett stycke musik!

Äldre Bon Mots