Stockholms musikliv under 1600-, 1700- & 1800-talen
Musiken i skolan på 1800-talet
Del 2 av 3
Vad berättar sångböckerna om 1800-talets musik i skolan?
Av Bernt Malmros
Vi ska nu, genom att titta närmare på några skolsångböcker från 1800-talet, se vilken repertoar de innehåller och därigenom också försöka att bilda oss en uppfattning vad som inpräntades musikaliskt och moraliskt hos tidens elever i folkskola, realskola och gymnasium. Urvalet av dessa utgår från exemplar i min privata samling. Vi tar dem i kronologisk ordning:
1820 - Lärobok i de första grunderna för Musik och Sång vid i ungdomens undervisning i Skolor och Gymnasier. Af Carl Aug. Stieler. STOCKHOLM – (Tryckt hos Breitkopf et Härtel i Leipzig).
I denna lärobok i Musik och Sång som Carl August Stieler överlämnade till trycket den 6 april 1818 och som utkom 1820 uttrycker han en stark vördnad för sin lärare i Thomasskolan Leipzig Kapellmästaren Johan Adam Hiller (1728-1804). Hiller var kompositör och lärare med djupa pedagogiska idéer och ambitioner som redan från år 1758 varit verksam i Leipzig.
Stielers grundliga bok innehåller i sina två första avdelningar (sid 1–56) ”Musikens grunder”. Tredje delen (sid 57–80) utgörs av vokala övningar i intervallträning och blandade övningar i ”åtskilliga Dur- och Moll-tonarter”. Först på sidan 71 presenteras några ”Flerstämmiga Sångstycken”. Den trestämmiga diskantsången ”Du vill de spädas röster höra” är en komposition av Stieler.
Stielers skapelse är således en lärobok i sång och musikteori på alla nivåer, inte i första hand en repertoarbok för sång i skolan. Att välja repertoar för eleverna lägger sig Stieler inte i, även om han varmt pläderar för Psalmsång som en viktig ingrediens i skolors sångtimmar. Föga anade nog Stieler att sångens och musikens ställning skulle försvagas så till den milda grad under resten av 1800-talet och mer så, därefter.
När Folkskolan för alla 1842 blev ett faktum, hade beslutet om detta föregåtts av hårt motstånd från vissa kretsar som ansåg att det var onödigt, ja kanske till och med farligt, att låta hela generationer av barn ta del av grundläggande undervisning i läsning, skrivning och reala skolämnen.
Vi får inte glömma att 1800-talet kom att präglas av enorma förändringar på alla samhällets områden. Detta skedde i hela Europa på olika sätt. Industrialismen var en av de drivande omvälvande faktorerna. Upplysningsidéerna, manifesterade i den franska revolutionen 1789, som propagerade för social jämlikhet kom att påverka samhällsklimatet starkt.
De följande nästan 30-åriga krig som efter 1789 härjade stora delar av kontinenten fram till 1819 satte outplånliga spår. Europas kartor ritades om vid Wienkongressen och stora delar av den gamla världsordningen återställdes igen. Men, gamla feodala strukturer hade ifrågasatts och det jäste i folkdjupen.
Som en ren följd av de internationella alliansernas märkliga och oförutsägbara föränderlighet kom det för Sveriges del att innebära att hela Finland 1809 klövs av från det ”Gemensamma Riket Finland-Sverige”. Detta resulterade i att Sveriges yta med ett slag minskade med en tredjedel. Förlusten av samhörigheten med Finland resulterade i en sällan skådad nationell baksmälla som kom att sätta sin prägel på det fortsatta århundradets politik och kulturella strömningar. Det blev också grogrund för en extrem nationalism.
I Sverige tillträdde en ny kunglig härskardynasti, den Bernadottska, om än det skedde på lite märkliga vägar. Karl XIV Johan var mycket rädd för att förlora sin nya maktposition, speciellt fruktade han att den gamla, 1809 avsatta gustavianska ätten skulle kunna återvända och begära återinträde i landet och till tronen. För övrigt kom landet att delas av extrema politiska motsättningar i hela skalan från, mycket radikala förnyare, till konservativa, lika extrema motståndare till alla reformer som kunde störa den bestående samhällsordningen.
Det är i denna kontext vi nu kan studera sångens roll i den nya Folkskolan. De tidigare beskrivna århundradenas (se artikelns del 1!), inriktningen på musiken viktiga nyttoroll för skolans ekonomi föll delvis bort genom beslutet om en allmän och finansierad Folkskola vid 1840-41 års Riksdag. Skolmusiken och skolsångens roll som en trygg rekryteringsplattform av krafter till kyrkans behov försvagades också.
Det är i ljuset av denna, på så många plan samtidigt, komplicerade utveckling som vi ska ta oss an de tre övriga sångböckernas innehåll under perioden (1849–89).
Vi ska studera Sångernas ämnen tolkade genom en uppdelning i fem kategorier:
• Fosterländska, Rojalistiska och Militaristiska
• Allmänt filosofiska
• Folkvisor
• Natur
• Lutherskt religiösa
Det kan ibland vara svårt att knyta innehållet i sångerna till enbart en av dessa kategorier:
Fosterländska sånger (1) kan ofta ha en religiös anstrykning.
Allmänt filosofiska (2) kan ha religiösa övertoner.
Folkvisor (3) innehåller ofta naturscenerier eller utspelar sig i naturen.
Sånger med Natur (4) som huvudtema kan upplevas som deistiska, men speglar också en romantisk åskådning. Större delen av Sveriges befolkning levde ju på landet och sångerna beskrev en verklighet som barnen kunde anknyta till.
Lutherskt religiösa (5) och psalmer kan slå an väl så krigiska tongångar … osv.
Nedan, i de tre undersökta utgåvorna, har jag sökt att fånga det textliga och musikaliska ”huvudtemat” i min uppdelning:
1849 & 1851 – LÄTTA SÅNGER för FOLK-SKOLORNA arrangerade tvåstämmigt
AF J. P. CRONHAMN Första Häftet, Andra Häftet
1887 – NORMAL-SÅNGBOK FÖR SVENSKA SKOLOR / UTGIVEN AF MUSIKLÄRARNE VID STOCKHOLMS ALLMÄNNA LÄROVERK
Stockholm Elkan & Schildknecht
1889 – SÅNGBOKEN FÖR SKOLA OCH HEM. UTGIFNA I TRENNE SAMLINGAR AF MÅNS LINDEBERG SÅNGLÄRARE VID STOCKHOLMS FOLKSKOLOR, Stockholm 1889 P. Palmquists Aktiebolag / David Lunds Boktryckeri
Den första i vår undersökta kronologi skolsångböcker efter Folkskolans införande trycktes i Folkskolans barndom i två ”Häften” 1849 respektive 1851:
1849 & 1851 – LÄTTA SÅNGER för FOLK-SKOLORNA arrangerade tvåstämmigt
AF J. P. CRONHAMN Första Häftet, Andra Häftet
Första Häftet, Sång: nummer (16 stycken):
Fosterländska, Rojalistiska och Militaristiska: 1 2 3 4 9 13 16 / = 7
Allmänt filosofiska: 5 / = 1
Folkvisor: 6 7 / = 2
Natur: 8 10 12 14 15 / = 5
Lutherskt religiösa: 11 / = 1
Andra Häftet, Sång: nummer (16 stycken):
Fosterländska, Rojalistiska och Militaristiska: 1 2 10 14 15 / = 5
Allmänt filosofiska: 3 / = 1
Folkvisor: 9 12 16 / = 3
Natur: 4 5 6 7 8 11 13 / = 7
Lutherskt religiösa: - / = 0
Cronhamn följer Stielers recept att satsa på flerstämmighet från första stund. Det kräver övning och en aktiv pedagogisk lärarinsats. Det är alltså ett ambitiöst upplägg med de 32 sångerna. Cronhamn skriver i Innehållsförteckningen till ”Första Häftet: Obs. Dessa Sånger böra icke inöfvas förrän 1:sta och 2:dra kurserna af Nordbloms Sångskola äro genomgångne”. (Johan Erik Nordblom (1788–1848), kompositör, utgivare av Sångschola 1836–1840 och Sånger för barn 1831).
Antalet sånger knutna till de olika temakategorierna talar sitt eget språk. Cronhamn har starkt betonat den fosterländska – rojalistiska – militaristiska inriktningen i sina häften. Detta fenomen kan ha sina randiga och rutiga orsaker: I februari 1848, året innan utgivningen av sångsamlingen, inträffade i Paris ett folkligt uppror mot kungamakten som resulterade i att man avsatte monarken.
I Stockholm blev det på sommaren samma år oroligheter som kunde ha slutat på samma vis som i Paris. Man kan ana att myndigheterna delvis försökt att påverka inriktningen på den ideologi som sångerna skulle förmedla i Folkskolan. Cronhamn har ju själv uppenbarligen nykomponerat musiken till lejonparten av de krigiska och rojalistiska sångerna.
Claes Lundin, känd för sin tillsammans med August Strindberg författade bok ”Gamla Stockholm”, Stockholm 1882 skildrar i sin bok ”En gammal stockholmares minnen”, Stockholm 1904, kort och kärnfullt skolpiltarnas minimala respekt för sångläraren i Palmgrenska skolan, Cronhamn. Tiden som beskrivs är 1830- och 1840-talen: ”Sånglärare var den bekante musikidkaren och tonsättaren Cronhamn, revisor i kammarrätten, nitisk undervisare, men av oss (skolpiltarna) icke uppskattad efter förtjänst”.
Att Cronhamn skulle vara en sådan militant och auktoritär varelse som skulle kunna antydas av de klämkäcka sånger han bidrog med i ”Lätta Sånger”, motsägs av den ovan, ur elevperspektiv, förmedlade beskrivningen av sångläraren Cronhamn! Som god tvåa i ämnesstatistiken kommer de naturanknutna sångerna. Naturtemat, som är något sparsamt närvarande hos Cronhamn, kommer dock att bli starkare i hela sångboksrepertoaren för barn under vartefter 1800-talet framskrider.
Den totala avsaknaden av Psalmer i ”Lätta Sånger” kan för oss tyckas anmärkningsvärd. Men då får vi komma ihåg att det i skolan ju fanns Koral- och Psalmböcker att tillgå. Framför allt på landsbygden hade skolläraren kanske ett Psalmodikon med tabulatur i en speciell bok (se ill. nedan t.h.) att tillgå som hjälp att visa och sätta tonerna rätt.
Genom användandet av den allenarådande Haeffnerska koralboken av 1820 var det heller ej på kartan att läraren skulle kunna missuppfatta rytmen, eftersom alla toner i melodierna genom Haeffners metod var i princip lika (eller dubbelt) så långa.
Psalmodikon var ett instrument framtaget av prosten Johan Dillner (1785–1862) för att psalmerna på så vis skulle läras ut att bli ”rätt” och enhetligt sjungna över hela landet. Instrumentet består av en långsmal klanglåda med en sträng uppspänd över en greppbräda med fasta band (inspirerat av Pythagoras Monochord). Greppbrädans band var indelade kromatiskt (halvton för halvton).
Varje ton i psalmen hade en siffra utmärkt i den lilla boken ”Melodierna till Swenska Kyrkans Psalmer” och samma siffra fick man leta efter på greppbrädans band där man sedan skulle sätta sitt finger, trycka ner strängen och stryka strängen med stråken. Ljudet hade en sträv och kärv karaktär. Stråken var kort och primitiv. Instrument tillverkades ofta lokalt av en bysnickare efter mall. Även i städernas hem och skolor användes Psalmodikon som musikaliskt rättesnöre.
Med flerhundraårig tillbakablick
Sång i skola och hem från 1880-talet - in i "Barnets århundrade"
