Erik Gustaf Geijer

F. Ransäter, Värmland 12 jan 1783, d. Stockholm 23 april 1847

I Geijers barndomshem spelade musiken en viktig roll. Hans moster Agneta Kristina Troili satte honom vid 6 års ålder vid klaveret. Han beskriver hur en kapten Bengt Gustav Rappholt bibringade honom en mängd kunskaper i musik och lät honom tillsammans med sig spela en mängd musik 4-händigt, allt från. Schobert och Boccherini till Haydn och Mozart, på det klaverinstrument (läs klavikord!) som fanns i hemmet.

Genom självstudier hade Geijer tillägnat sig goda kunskaper i musikens hantverk. Från 1795 genomgick han Karlstad läroverk, blev student i Uppsala 1799, filosofie doktor 1806, docent i historia 1810 och ordinarie professor 1817. Han slog ner sina bopålar i Uppsala, blev en central gestalt i det vittra sällskapslivet där hans musikaliska bidrag var av stor betydelse. 1846 flyttade han till Stockholm, företog en Tysklandsresa, full av musikaliska upplevelser som inbegrep ett sammanträffade med Felix Mendelssohn och Jenny Lind i Aachen. Geijer avled i sitt hem i Stockholm ett drygt halvår efter återkomsten från resan.

Hans musikaliska aktivitet är beundransvärd. Han komponerade framför allt ett 60-tal solosånger till sina egna texter som trycktes, bland dessa Söderländskan i Norden (som finns med på vår skiva med musik av Mathilda Orozco och andra kompositörer i hennes krets), Kolargossen, På Nyårs-dagen 1838; Ensam i bräcklig farkost, Vikingen med flera. Övriga kompositionsgenrer: instrumental kammarmusik som pianosonater, pianotrios, -kvartett, -kvintett och stråkkvartetter.

Porträtt av Geijer målat av K V Nordgren, Wikimedia, Skokloster

Per Adolf Granberg

F. Göteborg 17 april 1770, d. Clara församling, Stockholm 5 feb 1841

Per Adolf Granbergs första diktsamling trycktes 1798. Han bosatte sig sedermera i Stockholm och startade där ett tryckeri. 1803 anställdes han i Kammarkollegium som kammarskrivare och innehade sedan många olika sådana uppdrag, bland annat i Lantbruksakademien (fr. 1826). Detta förbättrade hans ekonomi, så att han lättare också kunde fortsätta sitt skrivande.

Granbergs författarskap kom med tiden mer och mer att inriktas på äldre svensk historieskrivning, pionjärarbete inom systematisk statistik, språkvetenskap och svensk vitterhet.

Porträtt från Svenskt biografiskt lexikon

Christian Geist

F. 1640 Güstrow, d. 1711 Köpenhamn

Christian Geist var organist, gambist och bassångare, ävenså en mycket högt skattad komponist. Om Geist hette det att “han hade en delikat stil som avslöjade hans musikaliska umgänge med italienska musiker”. Under hela 1670-talet var han verksam i Stockholm och han komponerade där mängder av andliga kantater till gudstjänstbruk. Dessa kantater finns i Dübensamlingen i Uppsala. Hela Geists familj omkom vid den stora teaterbranden i Köpenhamn 1711.

Johan Fredrik Grenser

F. Dresden ca 1755, d. Stockholm 1795

Johan Fredrik Grenser kom 1777 i sällskap med Johann Gottlieb Naumann till Stockholm och Hovkapellet. Han anställdes i orkestern som oboist, men övergick 1783 till att spela sitt huvudinstrument, traversflöjt. Grenser skrev kammarmusik och solokonserter för sina instrument, balett- och inläggsmusik till operor och teaterstycken samt symfonier. Dessutom medverkade han flitigt i det offentliga konsertlivet, både som solist och dirigent. Grensers "Trios op 1" publicerades i Amsterdam 1777 av Hummels förlag vilket hade mycket goda kontakter med Stockholm. Grenser dör i Stockholm den ömsom kalla, ömsom slaskiga usla vårvintern 1795 ett par veckor efter Bellman, ett par veckor före Kellgren.

Prins Gustaf (G*****)

F. 18 juni 1827 Stockholm, d. 24 sept 1852 Kristiania (Oslo)

Prins Gustaf var arvprins av Sverige, Oscar I:s son. Han studerade från 1844 flera terminer vid Uppsala Universitet. Hans rikaste anlag ansågs vara de musikaliska. A. F. Lindblad var hans lärare, men han tog också musikaliska intryck av Geijer, Wennerberg, Josephson och I. Hallström. De flesta av hans många sånger och manskvartetter är komponerade mellan 1844-50. Studentsången ”Sjung om studentens lyckliga dag” är komponerad 1851.