Johan David Zander

Född i Stockholm 1751 (eller 1754), död 21 februari 1796

Johan David Zander som kom från musikersläkt anställdes 1773 som violinist i hovkapellet. 1788 avancerade Zander till 2:e konsertmästare. Från 1781 ledde han även musiken vid Carl Stenborgs komiska teater. Zander komponerade främst för den Stenborgska Skådebanan. Det blev ny musik till en mängd svenska sångspel, vilka alla blev mycket populära. Folkkärast var nog Kopparslagaren, Opera Comique uti en En Act, text C. Envallsson (1781) som blev teaterns långkörare med 56 föreställningar bara under åren 1781-90 (vidare 1794, 1795, 1796, 1807, 1811 och 1813. Den gavs även på landsortsteatrarna i Norrköping, Linköping, Gävle, Örebro, Jönköping, Malmö, Carlskrona och Falun mellan åren 1794-1808).

Övriga Opera Comiquer, Divertissementer, Dramer och Vaudeviller komponerade till Stenborgs teater 1781-93 (vilka förutom arior och sånger innehåller en Ouverture plus andra instrumentalstycken):

Herrgårds Högtiden, Dramatiskt Divertissement i 1 Act,
text C. Envallsson (1784)

Niug spar och Fan tar eller Åldrarnes Dårskap, Comedie uti tvenne Acter, Drame med Sång Uti Tre Acter, text C. Envallsson (1784)

Kronfogdarne (Slotterölet), Vaudeville i Tre Acter,
imitation C. Envallsson (1787)

Lisette, Opera Comique Uti Tre Acter, översättn. N B Sparrschöld (1788)

Den tokroliga natten eller Lyckan står de dierfve bi, Opera Cmique i 4 Acter,
fri översättn. C. Envallsson (1791)

Den Förförda Flickan; Drame med Sång Uti Tre Acter,
fri översättn. D B Björn (1793)

Tyvärr har en stor del av Zanders rena instrumentalmusikproduktion förkommit. Så har t.ex. Zanders violinkonserter, en violakonsert, en violasonat, en violoncellkonsert och en oboekonsert som annonserats i tidningsnotiser, som framförda i konsert av honom under hans levnad, försvunnit spårlöst. Tre Stråkkvartetter och en Stråktrio i Bb-dur finns dock bevarade i manuskript. Dessutom finns musik för duo och för klaver i tryck i Musikaliskt Tidsfördrif (MT), Rondo af Zander för violin och basso a-moll (MT 1789), Polonoise C-dur (MT 1790), Andantino för Harpa af Zander (MT 1790) och Marche af Zander c-moll (MT 1792). I manuskript (ms) finns vidare Marche af Zander c-moll (ms), Rondo g-moll (ms) plus några mindre stycken för klaver (ms).

Portätt i sihuett av J D Zander

Ferdinand Zellbell den yngre

F. 3 september 1719, d. 21 april 1780 Stockholm

Ferdinand Zellbell d. y. utbildades i musiken av sin fader Ferdinand Zellbell d. ä. och han gick även i lära hos Roman i Stockholm och under åren 1741-42 hos Telemann i Hamburg. Han biträdde sin far som organist i Storkyrkan från 1743 innan han 1750 fick titeln hovkapellmästare, dock utan att uppbära lön förrän 1762. Parallellt övertog han 1753 sysslan från sin far som organist. Zellbells stora insats gjorde han i Stockholms musikliv som arrangör av talrika offentliga konserter. Vid Musikaliska akademiens instiftelse 1771 var Zellbell den ende verksamme yrkesmusikern i det ursprungliga sällskapet.

"Porträtt": Del av försättsblad till "Concerto per il Violoncello Solo, in D. Majore. a 5. Parte." av Ferdinand Zellbell den yngre 1741. Original i Musik- och teaterbiblioteket

Olof Åhlström

Född på Åletorp, Vårdinge socken, Södermanland 15 augusti 1756,
död i Stockholm 11 augusti 1835

Olof Åhlström föddes in i en stor barnaskara på den självägande lilla gården Åletorp. Tidigt upptäcktes hans håg för musiken då han hängde socknens organist i rockskörten. Olof lärde sig snart att ta ut alla de kära psalmmelodierna. Han blev också lekkamrat med den jämnårige Gustaf Ulric Silfversparre på Näsby Gård och fick njuta samma undervisning som denne av informatorn på gården. På så vis fick Olof med sig alla ingredienser i tidens musikliv: kyrkans liturgi, det lantliga folkets och den bildade klassens musiktradition. Dessa kom han att smälta samman på ett mycket personligt vis.

Nyss fyllda 16 år blev honom stugan för trång och längtan till musiken för stark. Han tog vandringsstaven och fotvandrade till Stockholm dit han anlände den 19 augusti 1772. Det var dagen för Gustaf III:s oblodiga statskupp. Olof antogs som en av de första eleverna vid Musikaliska akademien, och 1776 fick han tjänsten som organist i Maria Magdalena kyrka på Södermalm.

1789 startade han sitt Kongl. Priviligierade Nottryckeri och tog sig genast an att teckna ner och ge ut Bellmans Fredmans Epistlar och Sånger. Från 1792 och fram till sin död innehade han sedan organisttjänsten i S:t Jakobs kyrka. Parallellt med komponerandet, spelandet och förläggarverksamheten hade Åhlström hela sin stockholmstid tjänst vid Krigskollegium, först som kamrer och senare som krigsråd.

Åhlström gav på sitt förlag ut två periodiska notutgåvor: Musikaliskt Tidsfördrif, 1789-1834 och Skaldestycken Satte i Musik, 1794-1823. I dessa publicerade han, bland mycken annan musik, mer än 200 sånger, eller visor som han oftast kallade dem, av egen komposition till texter av sin samtids svenska poeter: Anna Maria Lenngren, Johan H. Kellgren, Frans M. Franzén, Johan D. Valerius, Michael Choraeus, Axel Gabriel Silverstolpe, Lorens Sjöberg, Per Adolf Granberg och Charlotte Cederström.

Porträtt av Olof Åhlström, litografi, original i Kungliga biblioteket

Johanna Maria Ölander

F. 23 maj 1827 Stockholm, d. 16 sept 1909 Stockholm

Johanna Maria Ölander var dotter till musikern och tonsättaren Johan Erik Nordblom (1788-1848), som bl.a. var lärare i elementar- och kyrkosång vid Musikaliska akademien, domkyrkoorganist i Uppsala och 1846 grundare av ett sånginstitut i Stockholm. Johanna Maria utbildades till sångerska och hon turnerade under 1840-talet tillsammans med fadern. 1853 gifte hon sig med tullkontrollören och tonsättaren Per August Ölander (1824-1886). Denne spelade ofta som violinist tillsammans med Jonas Falkenholm i Mazerska Kvartettsällskapet och han komponerade en del kammarmusik för detta sällskap.

Upp ∧