MUSIK  TRE  SEKLER

Stockholms musikliv under 1600-, 1700- & 1800-talen

Christine Charlotte Cederström

Född Mörner, Gåfved, Småland 2 mars 1760, 

död Benestad, Småland 22 februari 1832

Charlotte Cederström utvecklade tidigt talanger som målare, diktare och musiker. Hennes första, arrangerade äktenskap, slutade i något för tiden så ovanligt som skilsmässa. År 1799 flyttade hon till Stockholm och gifte om sig med sin barndoms kärlek, Bror Cederström, som likt Åhlström arbetade på krigskollegium. Paret höll i Stockholm litterära-musikaliska salonger.


Det äktenskap hon vid tjugo års ålder ingick med majoren och friherren A Gyllenkrook blev med åren allt olyckligare och det upplöstes 1799 genom något för tiden så ovanligt som skiljsmässa. 1800 ingick Charlotte nytt äktenskap, då med Bror Cederström och paret flyttade till Stockholm där de kom med i konstnärskretsen kring Åhlström. Denna tid såg många dikter födas, några vilka får tondräkt av Åhlström och sin spridning i "Skaldestycken satte i musik". Det Cederströmska hemmet blev också medelpunkt i Stockholms kulturella sällskapsliv. Charlotte var en flyhänt tecknare och upptogs 1803 som hedersledamot av Målare- och bildhuggareakademien.


Porträtt av C C Cederström, oljemålning av K F von Breda, 1804, Svenskt biografiskt lexikon

Michael Choraeus

F. i Värå socken i den östra rikshalvan Finland 15 mars 1774, 
d. i Stockholm 3 juni 1806

Michael Choraeus kom som ung pojke till västra rikshalvan Sverige och fick sin uppfostran genom den vittre domprostens i Västerås J-M Fant försorg. Efter fortsatta studier vid Åbo Akademi anställdes han vid 28 års ålder som teologie adjunkt vid Karlbergs Krigsakademi och blev mäkta populär som andlig talare. Året därpå, 1803, blev han hovpredikant. Vid denna tid, fram till sin alltför tidiga bortgång vid 32 års ålder, samarbetade han nära med Olof Åhlström som tonsätter och publicerar en rad dikter i Sk. På sin dödsbädd "testamenterar" han sin maka Christina Sofia till vännen Frans Michael Franzén vilkens hustru Lilly då nyligen hade avlidit.


Porträtt i profil av M Choraeus, gravyr av K D Forssell, Svenskt biografiskt lexikon

Johann Gottfried Conradi

F. 1820 Tönsberg, d. 1890 Kristiania (Oslo)

Johann Gottfried Conradi studerade först medicin men övergick till musiken efter avlagd farmaceutisk examen. Han var verksam som musiklärare och anförare av orkestrar och körer i Kristiania. Conradi författade den första historieboken om Norges musik: ”Kortfattad hist. Oversigt over Musikens Udvikling og nuvaerende Standpunkt i Norge”, Kristiania 1878.


Johan Peter Cronhamn

F. 7 maj 1803 Ö. Karup, Halland, d.15 juni 1875 Stockholm

Johan Peter Cronhamn lärdes från fyra års ålder glasmästaryrket men samtidigt även att blåsa flöjt så skickligt att han antogs som flöjtist vid Södra Skåningarna. Prosten Schartau i Lund lärde honom ”skolämnena”, orgel och klaver. 1825 begav sig Cronhamn till Stockholm för att studera vid Musikaliska akademien. Han arbetade sedan parallellt som tulltjänsteman, revisor, orgelnist och musiklärare. Claes Lundin beskriver i boken ”En gammal Stockholmares minnen” med några lakoniska rader sin musiklärare vid Palmgrenska skolan, Cronhamn och ger en snabb glimt av skolsituationen på 1840-talet: ”Sånglärare var den bekante musikidkaren och tonsättaren Cronhamn, revisor i kammarrätten, nitisk undervisare, men af oss otvivelaktigt icke uppskattad efter förtjänst”. Cronhamns manskvartetter var mycket spridda och omtyckta. De första kom redan 1832 i form av ”arrangemang av 60 Bellmanssånger för kvartett”.



Porträtt av J P Cronhamn, xylografi, Svensk Musiktidning 1886


Bernhard (Berndt) Henric Crusell

(i dopboken och i ”Biografie egenhändig författad af Crusell
och lemnad till M. Pollet”, Berndt) 


Född i Nystad uti Finland den 15de October 1775,

död i Stockholm den 28 juli 1838

Hans far var bokbindaren Jacob Crusell och hans mor Margaretha Elisabeth Messman. I Crusells egen ”biografie” kan vi vidare läsa: ”Redan som barn visade han en brinnande hog att lära; men Föräldrarnas fattigdom betogo honom gå i Skolan. Hans tidiga kärlek för Musiken bevisar följande Anecdot. I hans Födelsestad fanns blott en enda person som idkade Musik; det var en Bodbetjent som om Sommaraftnarne roade sig med att blåsa Flöjt. Utanför dennes fönster fans den lilla fyraårige Berndt sent om aftonen sittande på gatan, med ryggen stödd mot väggen och utom sig af förtjusning öfver de ljuva tonerna. …

 

Vidare i biografien: ”Vid 8 års ålder flyttade han med sina föräldrar till Tavastehus, och derifrån till Nurmijervi Socken i Nyland. I grannskapet bodde, på Numlax Herrgård, en avskedad Capten Armfeldt, hvars Fru spelte Clavér. Den unge Berndt var nog lycklig att vinna dessa personers gunst, och erhöll tillstånd att hålla deras barn sällskap. Ehuru blott som Åhörare närvarande vid det unga Herrskapets Läse-stunder, uppsnappade han likväl ett och annat af Sockenklockarens Lärdom, och sedan han fått låna en Förskrift, lärde han sig hemma på egen hand att skrifva. I nästa by bodde vid samma tid en Clarinettblåsare vid namn Wester, hvars Son som var några år äldre än Crusell, nyss af sin Far fått lära blåsa några stycken på Clarinett. Bägge Gossarna gjorde snart bekantskap, och sedan Wester vid deras första sammanträde beklagat sin fullkomliga okunnighet i Skrifkonsten, föreslog Crusell att bli hans Läromästare, med de villkor att af honom få lära Musik. På detta sätt uppstod emellan de bägge Gossarna en slags Wexelundervisning: C. lärde Wester att skrifva, och denne lärde honom blåsa sina 5 eller 6 stycken; likväl blott efter gehör, emedan han sjelf icke kände några Noter.” 

 

Berndt väckte sedan uppseende i grannskapet genom att ”exequera alla Vis-melodier som han kände, och äfven lättare stycken som han hört Fru Armfeldt spela på Clavér”.

 

I början af Januari månad 1788 reste Capten Armfeldt till Sveaborg och proponerade den unge C. att göra sig sällskap”. Här börjar Crusells musikaliska karriär på allvar. Han blev presenterad med en klarinett (som vid denna tid var ett tämligen nytt instrument i ensemblesammanhang). Crusell var också med i 1788 års sjökampanj, utkommenderad på Skärgårdsflottan. 1791 for Crusell med Armfeldt till Stockholm. Han uppmärksammades vid några ”Amatörs-Concerter …” där han också ”låtit höra sig Solo på lilla Börs-Salen …”. I början av år 1793 blev han av Kongl. Musik-Directören Abbé Vogler engagerad vid Kongl. Hof-Capellet och av honom undervisad i ”Musikens Theori”.

 

1798 fick Crusell ett penningbidrag för att resa till Berlin för att få lektioner av klarinettvirtuosen Tausch. 1799 gifte sig Crusell med Anna Sofia Klemming.

 

1801 blev C. invald i Kongl. Musikaliska Akademien. 1803 fick C. resa, utan egen kostnad, med franske ministern Bourgoing till Paris där han träffade några av tidens mest populära kompositörer. C. fortsatte att dela sig mellan engagemanget i Stockholm och turnéer i Tyskland och Danmark. Hans egen kompostionsverksamhet tilltog under dessa följande år och många av hans kvartetter, variationsverk och konserter för klarinett solo med ackompanjemang trycktes också ofta i Tyskland. C. var även en flitig sångkompositör. Han tonsatte mycket av Tegnérs diktning, dennes hyllningsdikt till Mathilda Orozco, ”Uti en rosenbuske satt en näktergal” från 1824 finns för övrigt på skivan ”Mathilda Orozco – Söderländskan i Norden” (ACNo4).

 

Crusell var även ledare för Kongl. Lif-Grenadier Regementerna i Linköping under många år. För Stockholmsoperan verkade han inte bara som Capellmästare utan också mellan åren 1821-1838 som översättare av nio stora operor till svenska.

Under hela sin musikaliska verksamhet kom han att experimentera med och utveckla klarinetten som instrument. Han var under långa tider besvärad av sjukdom men lyckades ändå vara mycket verksam på många olika områden inom musiklivet, främst då i Stockholm, som ju var hans bas mellan åren 1791-1838.

 


Gustaf Düben

F. 1629 Stockholm, d. 1690 Stockholm

Gustaf Düben var hovkapellmästare (1663-1690), organist, musikant och kompositör. Dübens omfattande kontaktnät bland Europas musiker resulterade i en diger samling unika manuskript som 1732 (då de blivit omoderna) deponerades till Uppsala Universitetsbibliotek. Idag betraktas ”Düben-samlingen” som den förnämsta sammanhållna samlingen manuskript med 1600-talsmusik överhuvud.


Carl Magnus Envallsson

Född i Vaxholm den 24 oktober 1756, död i Stockholm den 14 juli 1806

Föräldrarna var kyrkoherden Johan Envall och Margareta Insulin.

Efter studier i Uppsala anställdes Envallsson i Krigskollegium där han efter en tids tjänstgöring befordrades till registrator. Sin mesta tid ägnade han teatern och hans skrivsätt karaktäriserades av en ledig dialog. Han översatte en mängd skådespel och opera comiques för Stenborgs teater. Det handlade om franska original med musik av d´Alayrac, Cimarosa, Philidor, Grétry, Piccini m. fl. Hans ”Svenskt Musikaliskt Lexikon” 1802 var det första i sitt slag i Sverige. Hans sista befattning var från 1802 som notarius publicus i Stockholm, men han blev de sista åren av sitt liv blind och dog i yttersta armod.

 

Opera-text-författaren Envallsson

"Ibland framstående musikaliska personer under Gustavianska tidehvarfvet intager Äfven Envallsson en rang, om icke just för sitt föråldrade och ofullständiga ”Musikaliska Lexikon”, likväl såsom författare till opera-texter. Envallsson har diktat texten till ”Kronofogdarna”, hvilka ännu bibehålla sig i bedagade svenskars minne, synnerligast genom komikern Lars Hjortsbergs återgifvande af den ene kronofogdens rol. Men Envallsson skref äfven texterna till de lyriska dramerna: ”Tokroliga natten”, ”Skärgårdsflickan”, ”Mor Bobi och skolmästaren”, ”Bobis bröllop” och ”Gustaf Erikson i Dalarne” m. fl. a."  (Ur artikel 606 i MUSIKENS HISTORIA i korta berättelser lättfattligt framställd Af ABRAHAM MANKELL, Örebro N. M. Lindh 1866)


www.musiktresekler.se                                       MUSIK TRE SEKLER                            mail@musiktresekler.se      

  

Om Musik Tre Sekler och Ad Cultura                      Musik Tre Seklers Nyhetsbrev - läs mer!