Bon Mot mars -21

Varje månad publicerar vi en satirisk eller på annat sätt livgivande illustration eller citat.

   

Ur Olof von Dahlins "Den Svenska Argus (Then Swenska Argus), här citerat ur Hinrich Philip Johnsens "24 Oder" 1754.


Den Svenska Argus pag. 564.

 

Musiken har Sin dygd: hon bidrager icke allenast till Sinnets Frihet och nöÿe, utan och till kroppens hälsa"


"Then Swänska Argus" var en veckotidskrift utgiven av författaren Olof von Dalin (1708-1763) under åren 1732-1734. Tidskriften behandlade moraliska, religiösa, kulturella, politiska och ekonomiska frågor, skrivna på en påfallande modern svenska, där Dalin ofta använde satiren som stilmedel. Citatet om musikens makt på sidan 564 i Argus, dök upp i organisten, kapellmästaren och en av instiftarna till Musikaliska akademien, Henrik Philip Johnsens ”24 Oder af våra bästa poeters arbeten” (1754). Trycket innehöll 24 sånger till cembaloackompanjemang och det tillägnades Johnsens elev i cembalospel, drottning Lovisa Ulrika. I Odesamlingen finns en liten lättfattlig ”snabbkurs” i Generalbasspel. En av textförfattarna i sångsamlingen var Hedvig Charlotta Nordenflycht (1718-1763). Musiken tillerkändes under 1700-talet stor potential att påverka människans känslo- och hälsoliv.

 

Henrik Philip Johnsen f. 1717 förmodligen i Nordtyskland, död i Stockholm den 22 februari 1779. Johnsen gjorde sig tidigt känd som orgelvirtuos och gjorde under fler år turnéer som sådan genom Holland och Tyskland. I början 1740-talet var han anställd vid Adolf Fredriks kapell i Holstein-Gottorp och följde 1744 med den blivande Sveriges kronprins till Stockholm. Adolf Fredrik som hade tagit med sig hela sitt kapell till Sverige underhöll detta ända till 1773. Det fanns alltså under nästan 30 år två kompletta kapell knutna till hovet.


Johnsen var ju främst organist och innehade från 1745 tjänsten i Klara kyrka. 1763 utnämndes han till hovorganist. 1771-72 var han arkivarie i Musikaliska akademien som han 1771 varit med att instifta. Han gjorde sig känd som skicklig lärare vid akademien i harmoni, komposition och orgelspel. Abraham Abrahamsson Hülpers meddelar i sin ”Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter … etc”, Westerås 1773 om Johnsen: …”Hedras såsom läromästare af mer än 30 organister inom riket, andra elever att förtiga …”. Olof Åhlström var en av dessa Johnsens 30 elever under de två första akademiåren.


 

Äldre Bon Mot


I sina 10 Triosonater komponerade ca 1760, bevarade i manuskript i Leufstabruks samling, håller sig Johnsen till den tre-satsiga italienska formen. Där finns prov både på satsföljden ”snabb-långsam-snabb” och ”långsam-snabb-snabb”.

 

Sonatan i e-moll har en långsam inledande sats som bygger på ett mycket smärtsamt melodiskt molltema och är laddad med upprepade skarpa dissonanser – den följs av en allvarlig fugerad andra sats som också karaktäriseras av tvära känslokast - den tredje satsen ”Cantabile” avrundar i kantabelt tempo och förmedlar harmoni och avspänning och upplevs därför inte som tragisk även om satsen håller sig till moll ända till sista ackordet.

 

Det var annars vanligt att kompositörer på 1700-talet valde att avsluta en moll-sonat (eller annat verk) i en försonande och trösterik dur. Lyssnaren skulle i vilket fall, efter att ha upplevt kraftiga känslostormar, återfå lugnet i sin själ och hälsan i sin kropp.

 

För att illustrera detta ”Bon Mot” ljuder här enbart den avrundande och lugnande ”Cantabile” i en live-inspelad konsert ”1720-1792 LOVISA ULRIKAS & GUSTAF III:s MUSIKALISKA VÄRLD” med ”Trio Cima Rosa” på Svartsjö slott den 24 juli 2011.

Cantabile ur Triosonata i e-moll av Henrik Philip Johnsen, manuskript ur Leufsta bruks samlingar.

 

Liveinspelning från Svartsjö Slott 24 juli 2011 med Trio Cima Rosa - Nanna Malmros, violin, Bernt Malmros, violin och Magnus Malmros, violoncell. Privat CD.