Bon Mot april -21

Varje månad publicerar vi en satirisk eller på annat sätt livgivande illustration eller citat.

   

Bakvänd blåsare av Carl August Ehrensvärd


Bakvänd blåsare


”Bon Mot” fyller 1 år nu i april 2021. 12 Bon Mots har vi publicerat på MTS och vi börjar det nya Bon Mot-året med att återvända till Carl August Ehrensvärd som var först ut förra april med sina tre djurmusikanter i typiskt mänskliga poser. Ehrensvärd och Sergel var ju kända för sina drastiska, ironiska, satiriska och allmänt frispråkiga, ibland rent obscena teckningar. De hade ju en ständigt pågående teckningsdialog sinsemellan. Ehrensvärd illustrerade också ofta sina brev. Speciellt flitig var han i sin brevväxling till hustrun ”Kickan”. En kort biografi över Ehrensvärd finner du i vårt första Bon Mot!


Här har vi nu äran att publicera en av Ehrensvärds få, rent musikaliska skämtteckningar, ”Bakvänd blåsare”. Instrumentet som spelas med baken (anus) liknar i sin stilisering en oboe (alternativt men inte troligt dess föregångare bombarden eller skalmejan*, ett blåsinstrument som från slutet av 1600-talet ingick i militärmusiken som det mest favoriserade instrumentet). Slutet av 1700-talet, Ehrensvärds tid, var oboens storhetsepok i militärmusiken. Samtidigt intog oboen en permanent plats i tidens orkestrar där dess klang gifte sig helt underbart med stråket som den oftast dubblerade eller ibland ställdes i kontrast emot.


Oboen som är ett blåsinstrument med ett dubbelt rörblad som tonalstrare, kan fås att avge en klar och genomträngande distinkt ton som kan ta sig igenom det mesta. Det krävs kraftiga lungor och en rejäl muskelkraft att pressa luften genom de hårda sammanbundna rörbladen. (Oboister kan kännas igen vid spel på den högröda ansiktsfärgen). En oövad person som försöker blåsa oboe kan kanske åstadkomma ett ljud som kan liknas vid en ansträngd fis. (Testa själv i sommar att kupa händerna och blåsa genom ett kraftigt växt grässtrå som du trycker spänt mellan tummarnas ytterkanter, så kan du skapa ett ljud som påminner om en misslyckad oboist!).


Helt obetalbar är för övrigt Ehrensvärds oboists närsynta koxande i noterna! Det kan mycket väl vara Ehrensvärd själv som är den bakspelande nybörjaren. Uppväxt på Sveaborg och omgiven av oboister i musiken där, kan han mycket väl ha försökt sig på att spela instrumentet i sin ungdom! Ehrensvärd porträtterar sig själv ofta med den närsyntes framåtlutande kroppshållning. Han blev dock, liksom Sergel, med tiden tämligen kraftig, för att inte säga fet. …

 

*) Skalmejan är ett extremt verkningsfullt instrument i militär Turkisk Janitscharmusik. Den turkiska varianten har ett betydligt vidare instrumentrör och klockstycke och den producerar en klart skräckinjagande krigisk ton jämfört med sina europeiska avläggare. Tillsammans med trummor och turkiska cymbaler spred denna krigiskt hetsande musik skräck, var än de turkiska härarna sprängde fram under 1600- och 1700-talen i krig mot östra Europa.


 

Äldre Bon Mot


Ljudspåret nedan bjuder på två välljudande oboer (+ en fagott) tillsammans med stråkar i en sats, Largo assai ur en Suite i G-dur för stråkar med traversflöjt och oboe av J. H. Roman.


Denna sats går i g-moll, en perfekt oboetonart. Oboerna och fagotten spelar unisont med stråkstämmorna i satsens återkommande huvudtema (rondo) och har melodisolo i det första kontrasterande avsnittet.


Hela Suiten finns som ljudspår jämte en längre biografi över J. H. Roman som biografisk artikel här på MTS.

Sats, Largo assai, ur en Suite i G-dur för stråkar med traversflöjt och oboe av J. H. Roman.

 

Här framförd av Ensemble Pasticcio och Affetti Musicali.

 

Hela suiten finns som spår #7 på skivan A Portrait in Music