Månadens "Bon Mot"

Varje månad publicerar vi en satirisk eller på annat sätt livgivande illustration eller citat.

Fredsbal i Hellsingör 1799


Carl August Ehrensvärd snabbtecknade en dansk-svensk danstillställning som gick av stapeln i Stora Dantz Salen i Helsingör den 26 juli 1799. Ett gott exempel på gränsöverskridande social samvaro i svåra tider av krig, skiftande allianser och osämja mellan länder.


Så här i hastighet såg ut den stora Dantz Salen i Hellsingör. Prägtig på alt sätt. 50 Danskor och 50 Svänskor ungefär voro där samlade. och karlar i proportion – Där dansades 2ne långdantzar i Bredd – uti Rummen innanföre voro Commoditeter för Damerne af alla Slag till och med Puder Speglar och kammar – Sådane små aktsamheter äro i sin Vidd okjände hoss oss i vad som hälst, ett säkert och bedröfveligt tecken att ju mer åt Nårr ju mera en invärtes hårdhet mot det allmänna, hoss oss slutas sådane öfverläggningar merendels med ett "Å jag kan tänka! Lappri! – å!" Regeringen Skjelf visar detta sitt prof uti den efterlåtenheten lämna tiggaren utan styfvern då den genom lama förutsigter förtagit oss Skilljemyntet –  …


Där dansades tvenne Långdantzar, det vill säga så kallade Longways.


Två uppställningar med 12 par i varje led kan utläsas i den hastiga skissen. I en Longways dansas i formationer om fyra, två damer och två herrar med omväxlande genomdansning av halva fyrklövern uppifrån och ner till andra änden. Då uppstår nya fyra-formationer vilket resulterar i att alla får dansa med alla i sitt led! En mycket socialt uppmuntrande dans. Mycket skratt, glam och snabba konversationer brukar uppstå i en sådan virvlande och ombytlig dans.



Äldre Bon Mot

Fredsbal i Hellsingör 26 juli 1799, teckning av Carl August Ehrensvärd. Ur " C A Ehrensvärds brev", utgiven av Gunhild Bergh, Stockholm, 1916.


Musiken ser ut att vara tämligen mångtalig, innehållande även blåsinstrument.


Som ljudspår har vi valt en contredans av Erik Ferling, komponerad på 1790-talet eller möjligtvis runt sekelskiftet. I denna har instrumentet på modet i slutet av 1700-talet, klarinetten, en framträdande roll.

Contradance No. 2 i E dur av Erik Ferling, spår #4 på skivan "The Classical Age in Finland", 2001, Ondine Inc. Här framförd av Sixth Floor Orchestra med  Jukka Rautasalo som dirigent.

Den finlands-svenske Bernhard Crusell var ju en av vapendragarna för klarinetten som orkester- och soloinstrument och han hade stor betydelse för popularisering av klarinetten i Sverige och Finland vid tiden.


Erik Ferling (1733-1808) var den mest framstående violinisten i Stockholm, var anställd i hovkapellet från 1761 och var en mycket uppskattad konsertmästare där från 1773 till 1786. 1790 överflyttade han till Åbo där han förestod Åbo musiksällskap, men han kvarstod som hovkapellist livet ut.